Företag i fokus:

DEBATT: Inför en beredskapskurs för Södertäljes invånare

Metin Hawsho, Liberalernas gruppledare i kommunfullmäktige

De senaste åren har vi tyvärr blivit påminda om behovet av krisberedskap. Först coronapandemin och sedan kriget i Ukraina. Det är viktigt att det finns en stor förståelse och medvetenhet om hur man på bästa sättet förbereder sig för en kris.

Det är viktigt att varje person som kan har möjlighet att se efter sig själv i händelse av kris så att samhällets resurser kan användas för de som verkligen behöver hjälp.

Ett första steg för att göra samhället mer väl förberett på eventuella kriser är att höja medvetenheten hos befolkningen. Här kan och borde kommunen spela en viktig roll. I Nacka har ett samarbete mellan kommunen och Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) inletts för att erbjuda kommuninvånarna utbildning om krisberedskap. Södertälje borde ta efter.  

”extra viktigt att budskapet om vad som förväntas av varje individ i händelse av kris når ut till alla”

I det allvarliga säkerhetsläge som vi befinner oss i är det av största vikt att samhällets beredskap är hög. I en stad som Södertälje där det finns integrationsutmaningar är det extra viktigt att budskapet om vad som förväntas av varje individ i händelse av kris når ut till alla.

Vi vill att Södertälje kommun inför en beredskapskurs på svenska och flera andra språk med många talare i Södertälje. Vi vill också att kursen till skillnad från Nacka inte ska vara enbart digital utan ske på plats exempelvis i Stadshuset, men med möjlighet att delta digitalt. För att maximera antalet deltagare behöver kursen var så lättillgänglig som möjligt.

Förmodligen och förhoppningsvis behöver aldrig kunskaperna från den här kursen användas i verkligheten. Men det gör inte beredskapskursen mindre nödvändig. Även om vi kan hoppas att Sverige och Södertälje aldrig hamnar i en allvarlig samhällskris eller i krig så måste vi utgå från att det kan hända. 

Det handlar i grund och botten om samhällets fortlevnad när det utsätts för extrema påtryckningar och påfrestningar. Att vara väl förberedd för kris är en ödesfråga. Förmågan att hålla samhället vid liv i extrema situationer hänger på folkets krisberedskap. Kommunen har en roll att fylla och därför har vi lagt en motion om just detta till kommunfullmäktige.

Metin Hawsho,
Liberalernas gruppledare i kommunfullmäktige

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2024 18:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Södertälje på en tredjeplats i nationell klimatranking

Press

Pressbild: Telge.

Telgekoncernen prisas för sina framgångar i att sänka koldioxidutsläpp. Detta enligt nationella benchmarkingjämförelse som presenterades nyligen.

Enligt CERO-analysen har koldioxidutsläpp från pendlings- och tjänsteresor minskat med hela 23 procent per capita under 2022 jämfört med normalläge före pandemin. Telge placerade sig på tredje plats bland de 32 företag och organisationer som ingick i mätningen – inklusive Swedbank, Ericsson och Vattenfall.

En av anledningarna till framgångarna härleds till Telges medarbetare som gått över till mer klimateffektiva sätt att resa på. Bland annat väljer de i högre utsträckning att resa till arbetet med cykel eller kollektivtrafik och att allt som fler pendlar med bil går över till elektriska alternativ.

– Hållbarhet är en prioriterad och strategisk fråga för oss på Telge. Vi har på ett strukturerat sätt arbetat med att skapa förutsättningar för anställda att göra den här förflyttningen. Det är glädjande att se att vårt fokus har givit resultat och det ger oss energi för att fortsätta arbeta mot vårt mål: klimatneutral 2030, säger Maria Richtnér, Hållbarhetschef på Telge i ett pressmeddelande.

CERO-analysen visar att 18 procent av medarbetarna kör elbil eller laddhybrid, vilket är en ökning med 9 procentenheter jämfört med före pandemin. Det totala resandet till, från och under arbetet har också minskat tack vare mer flexibla arbetsrutiner, digitala mötesformer och att medarbetarna tenderar att gradvis flytta närmare arbetsplatsen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 27 februari 2023 22:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors