Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Flera fordon inblandade i olycka i centrala Södertälje

E2687025-D5C1-4A48-9F5F-836DBFBDF3AB

Läsarbild

En större sammanstötning inträffade i centrala Södertälje. Enligt uppgifter till Telgenytt var tre fordon inblandade.

(Annonslänk)

På fredagskvällen, strax efter klockan 18, var tre fordon involverade i en olycka på Turingegatan i centrala Södertälje. Polis och räddningstjänst var snabbt på plats för att hantera situationen och återställa normal trafikflöde.

Olyckan resulterade i materiella skador på de involverade fordonen, men enligt uppgiftslämnare rapporteras inga allvarliga personskador.

Trafiken i området påverkades då fordon eventuellt krävde bärgning.

Läsarbild

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 april 2024 19:14
Senast uppdaterad: 12 april 2024 19:17

Gruppledarna enas om en investering på 80 miljoner

434075089_442802988418977_5615229499714128913_n

Gruppledarna Linda Sjögren (V) och Anna Syrjänen (KD).
Pressbild

I en sällsynt samverkan presenterar Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i Södertälje ett gemensamt yrkande om att omfördela kommunens överskott till trygghet och skolmiljöförbättringar.

– Vårt förslag är att ta 80 miljoner kronor från 2023 års resultat och dela 40 milkoner till en trygghetsfond och 40 miljoner till en NPF-anpassningsfond, skriver gruppladarna Anna Syrjänen (KD) och Linda Sjögren (V), ett pressmeddelande.

Under dagens möte i kommunstyrelsen föreslog KD och Vänsterpartiet gemensamt att en del av Södertäljes kommunöverskott på 194,5 miljoner kronor ska investeras i invånarnas trygghet och en bättre skolmiljö. Mot bakgrund av årets positiva ekonomiska resultat, som överträffade budgeten med 94,7 miljoner kronor, argumenterar partierna för att nuvarande osäkra tider kräver aktiva insatser för medborgarnas välfärd.

(Annonslänk)

Förslaget innebär en omfördelning av 80 miljoner kronor från 2023 års resultat, där hälften avsätts till en nyinrättad trygghetsfond och den andra hälften till en NPF-anpassningsfond. Trygghetsfonden ska möjliggöra för civilsamhället och kommunens egna verksamheter att initiera projekt som ökar tryggheten i offentliga rum och stärker förebyggande åtgärder mot kriminalitet.

NPF-anpassningsfonden avser att förbättra skolmiljön genom anpassningar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF), där insatserna spänner från mindre undervisningsgrupper till ökad kompetens hos skolpersonalen i NPF-frågor.

Gruppledarna Anna Syrjänen (KD) och Linda Sjögren (V) understryker vikten av dessa investeringar som en väg mot en inkluderande och tryggare stad för alla Södertäljebor.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 april 2024 17:26
Senast uppdaterad: 12 april 2024 17:26

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors