Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Assyriska föreningen firade Akitu med stor framgång

IMG_4191

Foto: Shamash Oyal

Assyriska föreningen i Södertälje bjöd in till en storartad firande av Akitu-nyåret, där världen enligt assyrisk mytologi steg in i år 6774. Festligheterna präglades av kulturell rikedom och internationella artister.

Under måndagen, den första april, blev en dag då Assyrier från hela världen firade Akitu-nyåret, som detta år välkomnade år 6774 enligt den assyriska kalendern. Festligheterna, som anordnades av den Assyriska föreningen i Södertälje, lockade en bred publik, inklusive flera framstående artister, varav en hade rest ända från Australien för att delta.

– Gott nytt år. Det är första gången jag är i Södertälje och jag är väldigt glad och stolt över att vara här. Jag är väldigt glad över att få sjunga ikväll, sade sångaren från Kanada, Tony Gabriel, till Telgenytt strax innan han klev på scenen under gårdagens tillställning.

Artisten Tony Gabriel från Kanada.
Foto: Shamash Oyal

Med över tusen besökare blev evenemanget en stor framgång. Det välorganiserade firandet, som även berömde de ideella insatserna, visade på föreningens förmåga att samla människor för en kulturell fest.

Sonya Aho, ordföranden för den Assyriska föreningen, var mycket nöjd med evenemangets framgång och det stora antalet besökare från både nära och fjärran.

– Det överträffade alla förväntningar. Vi lyckas överträffa oss själva år efter år. Det är helt fantastiskt. Man kan inte annat än bara insupa stämningen och alla glada människorna och barnen framför allt, säger Assyriska Föreningens ordförande till Telgenytt.

Sonya Aho, ordföranden för den Assyriska Föreningen.
Foto: Shamash Oyal

Hon betonade även lyckan över att evenemanget sammanföll med en helgdag, vilket inte alltid är fallet men denna gång inträffade på första april. Aho lyfte särskilt fram den stora uppslutningen som inkluderade en betydande andel barn och ungdomar, vilket bidrog till den familjevänliga atmosfären.

– Mer än hälften var barn. Det glädjer mig att fylla föreningen med barn och ungdomar. Det är helt fantastiskt. Vilken förening i hela Sverige kan samla så många på ett och samma ställe och fortfarande locka ungdomar och barn till föreningen? Det är helt otroligt, säger Aho.

Ni hade även en stor artist som kom från Kanada och sjöng här.

– Det är helt fantastiskt att vi kan locka världsstjärnor till vår scen här i det Assyriska kulturhuset. Att publiken och glädjen här är tillräckliga för att få dessa världsstjärnor att komma hit. Det tycker jag är ett gott betyg för vår lilla förening i Södertälje, avslutar Sonya Aho.

BILDEXTRA: Här firas nyåret Akitu – år 6774

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2024 17:18
Senast uppdaterad: 3 april 2024 12:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors