Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Miranda Tibbling vinner sjätte raka världscupsguld

7C8C0DFA-99BA-4965-8163-1268164A2D09

Foto: Julien Blanc/Svenska Gymnastikförbundet

Miranda Tibbling från Järna befäster sin position som världens bästa i parkour genom att ta hem sitt sjätte raka världscupsguld. – Det är första tävlingen efter min meniskskada så jag var extra nervös, säger Miranda till Svenska Gymnastikförbundet.

Finalerna i damernas speed och herrarnas freestyle i Frankrike skulle ursprungligen ha avgjorts på lördagen, men på grund av stora förseningar sköts de upp till söndagen. Detta innebar att de svenska stjärnorna Miranda Tibbling och Elis Torhall fick ladda om mentalt för en förmiddagstävling – en utmaning de klarade med bravur.

(Annonslänk)

Dagen började med semifinalen i damernas speed, där Miranda, som nyligen återhämtat sig från en meniskskada, kvalificerade sig med tävlingens snabbaste tid. I semifinalen levererade hon återigen ett imponerande run och tog sig vidare till finalen. Trots en nervös start där Ella Bucio från Mexiko satte en snabb tid, lyckades Miranda avsluta starkt och tog hem guldet, trots en mindre vurpa precis innan mållinjen.

– Jag är jätteglad. Jag har varit väldigt nervös den här tävlingen faktiskt, det är första tävlingen efter min meniskskada så jag var extra nervös. Men det har varit jättekul att vara här, det är alltid jättebra publik här i Frankrike så det gav extra pepp. Det är såklart press att gå ut som favorit, det blir nästan jobbigare och jobbigare ju fler gånger det går bra, men jag försöker att tänka att så länge jag gör mitt bästa så spelar det ingen roll vad det blir för resultat, säger Miranda Tibbling.

Svenska stjärnorna Miranda Tibbling och Elis Torhall.
Foto: Julien Blanc/Svenska Gymnastikförbundet

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 16:00
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 14:40

Södertälje bland de minst barnvänliga kommunerna

Södertälje

Foto: Alexander Isa

En ny kartläggning från Länsförsäkringar visar att Vellinge är Sveriges mest barnvänliga kommun, medan Södertälje hamnar bland de minst barnvänliga.

Länsförsäkringar har sammanställt en ranking av Sveriges kommuner baserat på 14 variabler som speglar hur barnvänliga de är ur barnens perspektiv.

– En bra start i livet bygger bland annat på möjligheten till en god utbildning, i en trygg miljö med ett aktivt liv vid sidan av skolan. Det ger barn bra förutsättningar att växa och utveckla de färdigheter och kunskaper som behövs för att möta vuxenlivets utmaningar samt för att skapa sig en ekonomisk trygghet, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

(Annonslänk)

Variablerna omfattar fritid, idrott, skola och trygghet. Resultaten visar att Vellinge, med sina attraktiva boendemiljöer och höga standard inom barnomsorg och utbildning, tar förstaplatsen. Södertälje däremot hamnar långt ner på listan, på plats 270 av 290.

Generellt sett toppas listan av medelstora kommuner belägna utanför de större tätorterna, medan mindre kommuner ofta ligger längre ner. Analysen visar även en tydlig korrelation mellan kommunernas barnvänlighet och bostadspriser – ju bättre placering i rankingen, desto högre kvadratmeterpriser på bostadsmarknaden.

Där det är bäst för barnen är det generellt sett också dyrast att bo.

– Med kartläggningen vill vi undersöka vilka möjligheter och utmaningar en barnfamilj har i landets kommuner och hur detta avspeglar prisbilden på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

– De kommuner som är mest attraktiva för barnfamiljer att bo i har en högre prislapp. Prisbilden kan ses som en sammanfattande pengamässig indikator på boendemiljöns attraktivitet. I den mån man vill bo där det är bäst får man vara beredd att betala för att ta sig över tröskeln alternativt bo på en mindre yta, säger han.

Nykvarns kommun placeras på plats 170 av landets 290 kommuner.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 12:15
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 12:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors