Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Återkallar planer för fler bostäder i Järna

Gravmaskin-Pixabay

Arkivbild: Alexander Isa

Järna kommundelsnämnd avskriver planuppdrag för utveckling av bostäder på del av Tavesta 1:248 och Sprängaren 1. Detta efter att Telge Bostäder återkallat sin ansökan.

Telge Bostäder, som 2017 ansökte om planbesked för att utveckla fyra mindre flerbostadshus längs Turingevägen i Järna, har återkallat sin ansökan. Denna utveckling skulle ha innefattat bostäder på kommun- och företagsägd mark, i linje med översiktsplanens intentioner om förtätning och utveckling av centrala stråk.

Beslutet om att inleda planläggning fattades av Järna kommundelsnämnd i maj 2018, men med ansökans återkallande har nämnden nu beslutat att avskriva planuppdraget.

Flygfoto över Tavesta 1:248 och Sprängaren 1 i Järna med föreslaget planområde markerat i rött.
Bild: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 februari 2024 19:34
Senast uppdaterad: 14 februari 2024 18:34

Pappan till mördad nioåring utreds psykiatriskt

IMG_7954

Gravljus utanför pojkens bostad i januari.
Foto: Shamash Oyal

Den man som misstänks för att ha dödat en nioårig pojke i Rosenlund ska genomgå en fler veckor lång rättspsykiatrisk undersökning. Det meddelade Södertälje tingsrätt under måndagen.

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

(Annonslänk)

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död. Nu ska han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning, ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt under måndagen efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Syftet med undersökningen är att utreda om den misstänkte led av en allvarlig psykisk störning vid brottstillfället och om han behöver vård. Detta görs genom samtal, observationer och tester. Undersökningen, som tar fyra till sex veckor att genomföra, utförs av ett team bestående av rättspsykiatrer, psykologer, socialutredare och omvårdnadspersonal.

När undersökningen är klar överlämnas resultaten till domstolen, som använder dem för att fatta beslut i ärendet.

Läs även: Josefin Anero samlar in pengar till mördade pojken

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 februari 2024 17:29
Senast uppdaterad: 14 februari 2024 17:29

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors