Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stor satsning på infrastrukturen planerad för Södertälje

C

Gustav Hemming (C). Pressbild

Trafikverket presenterade förra veckan sitt inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen, med särskilt fokus på Södertäljes roll i den regionala utvecklingen.

Den 15 januari lade Trafikverket fram sitt inriktningsunderlag för den kommande planperioden 2026–2037. Underlaget, som även skickades på extern remiss, inkluderar Södertälje som en viktig del av regionens infrastrukturella framtid. Enligt Gustav Hemming (C), behöver Stockholmsregionen, inklusive Södertälje, betydande investeringar för att stärka och säkra sin infrastruktur.

(Annonslänk)

– Från ett Stockholmsperspektiv är insatser för att säkra framkomligheten genom Södertälje, en bättre järnväg mellan Oslo och Stockholm och nya stambanor starkt motiverade både för beredskapen för konkurrenskraften och för klimatet, säger Hemming (C), infrastrukturregionråd i Region Stockholm.

Trafikverket betonade vikten av att noggrant utvärdera kostnader och nyttor i nya infrastrukturprojekt, med en prioritering på drift och underhåll. I dagsläget saknas dock finansiering för nya infrastrukturprojekt. Dessutom uppmärksammas ett finansieringsgap på cirka 140 miljarder kronor som krävs för att underhålla befintlig infrastruktur.

– Vi har en stor underhållsskuld i Stockholmsregionen och i landet i övrigt. Regeringen behöver skjuta till mer pengar till regionerna i länsplanerna. Att Trafikverket och regeringen pratar om beredskap saknar trovärdighet när regeringen inte tillför de medel som behövs, Gustav Hemming (C), infrastrukturregionråd.

Slutligen framhåller Trafikverket utmaningen med att nå de uppsatta klimatmålen med de nuvarande styrmedlen, vilket kan påverka både regional och nationell infrastrukturutveckling. Denna situation understryker behovet av förnyade ansträngningar och strategier för att säkerställa en hållbar och effektiv infrastruktur i Södertälje och Stockholmsregionen.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2024 19:51
Senast uppdaterad: 24 januari 2024 19:51

DEBATT: Inför en beredskapskurs för Södertäljes invånare

Metin Hawsho, Liberalernas gruppledare i kommunfullmäktige

De senaste åren har vi tyvärr blivit påminda om behovet av krisberedskap. Först coronapandemin och sedan kriget i Ukraina. Det är viktigt att det finns en stor förståelse och medvetenhet om hur man på bästa sättet förbereder sig för en kris.

Det är viktigt att varje person som kan har möjlighet att se efter sig själv i händelse av kris så att samhällets resurser kan användas för de som verkligen behöver hjälp.

Ett första steg för att göra samhället mer väl förberett på eventuella kriser är att höja medvetenheten hos befolkningen. Här kan och borde kommunen spela en viktig roll. I Nacka har ett samarbete mellan kommunen och Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) inletts för att erbjuda kommuninvånarna utbildning om krisberedskap. Södertälje borde ta efter.  

”extra viktigt att budskapet om vad som förväntas av varje individ i händelse av kris når ut till alla”

I det allvarliga säkerhetsläge som vi befinner oss i är det av största vikt att samhällets beredskap är hög. I en stad som Södertälje där det finns integrationsutmaningar är det extra viktigt att budskapet om vad som förväntas av varje individ i händelse av kris når ut till alla.

Vi vill att Södertälje kommun inför en beredskapskurs på svenska och flera andra språk med många talare i Södertälje. Vi vill också att kursen till skillnad från Nacka inte ska vara enbart digital utan ske på plats exempelvis i Stadshuset, men med möjlighet att delta digitalt. För att maximera antalet deltagare behöver kursen var så lättillgänglig som möjligt.

Förmodligen och förhoppningsvis behöver aldrig kunskaperna från den här kursen användas i verkligheten. Men det gör inte beredskapskursen mindre nödvändig. Även om vi kan hoppas att Sverige och Södertälje aldrig hamnar i en allvarlig samhällskris eller i krig så måste vi utgå från att det kan hända. 

Det handlar i grund och botten om samhällets fortlevnad när det utsätts för extrema påtryckningar och påfrestningar. Att vara väl förberedd för kris är en ödesfråga. Förmågan att hålla samhället vid liv i extrema situationer hänger på folkets krisberedskap. Kommunen har en roll att fylla och därför har vi lagt en motion om just detta till kommunfullmäktige.

Metin Hawsho,
Liberalernas gruppledare i kommunfullmäktige

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2024 18:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors