Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

SMHI varnar för ishalka och hårda vindar

FF0DD0D4-D890-4589-BF2F-A728DDBFCCBA

Foto: Paula Kass Elias

Ett intensivt lågtryck med ishalka och stormvindar har nått Stockholms län, inklusive Södertälje. SMHI varnar för svåra väderförhållanden i början av veckan och betydande störningar i trafiken.

Under natten till måndag drabbades stora delar av Sverige av ett kraftigt lågtryck som förde med sig starka vindar och betydande nederbörd – med regn i södra delarna och snöfall i norr. Dessa förhållanden har skapat en risk för ishalka, särskilt när regnet faller på redan kyliga vägytor.

För Stockholmsregionen innebär detta en ökad risk för trafikproblem. SMHI har utfärdat gula varningar för ishalka, vilket kan påverka framkomligheten på vägarna betydligt. Denna varning stöds av rapporter från Trafikverket, som noterar att de hårda vindarna tillsammans med ishalkan kan leda till störningar i trafiken under hela måndagen.

Varningen, som utfärdades redan på söndagskvällen, förväntas vara i kraft fram till midnatt på måndagen.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 januari 2024 08:23
Senast uppdaterad: 22 januari 2024 08:23

Greps med skarpladdad pistol – Hovrätten fastställer dom

Tingsrätt

Arkivbild

Två maskerade ungdomar greps med skjutvapen i Blombacka förra året och dömdes för grovt vapenbrott och narkotikabrott. Domen överklagades till hovrätten som nu fastställt domen.

Det var den 10 maj 2023 då två maskerade ungdomar påträffades med en skarpladdad halvautomatisk pistol. De ungdomar som greps i Blombacka, en född 2006 och den andra 2007, dömdes för grovt vapenbrott, med bevis som inkluderade detaljerad teknisk analys och vittnesmål i tingsrätten. Domen innefattade även ringa narkotikabrott.

Pojkarna dömdes till sju respektive åtta månaders ungdomsövervakning, en dom som de valde att överklaga till hovrätten. Nu har domstolen granskat överklagandet och beslutat att inte ändra domen som fastställdes av Södertälje tingsrätt.

”Utredningen är i överklagade delar densamma i hovrätten som i tingsrätten. Hovrätten gör inte några andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort i fråga om skuld, rubricering och påföljd. Tingsrätten dom ska därför inte ändras.”, skriver hovrätten i beslutet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 22 januari 2024 00:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors