Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Seriekrock på E4 – Stora trafikstörningar

Olycka räddningstjänsten 1

Arkivbild

En seriekrock involverande nio fordon på E4 södergående vid Hölö har orsakat omfattande trafikstörningar och kallat flera räddningsenheter till platsen.

Vid 15-tiden på torsdagen inträffade en stor trafikolycka på E4 södergående vid Hölö, där nio fordon rapporterats vara inblandade. Olyckan har resulterat i stora trafikhinder, med minst ett körfält blockerat och betydande störningar i trafikflödet, enligt Trafikverket.

Polisen rapporterar att det är mycket halt på olycksplatsen, vilket kan ha bidragit till kollisionens omfattning.

Trots den stora krocken finns det för tillfället inga rapporterade personskador, men de inblandade fordonen har drabbats av omfattande plåtskador. Bärgningsfordon har skickats till platsen för att transportera bort åtminstone ett av fordonen. Räddningsarbetet är intensivt och beräknas pågå fram till klockan 16:00

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 januari 2024 15:18
Senast uppdaterad: 6 januari 2024 01:35

LISTA: Miljonlöner till kommunens chefer

8FD6B61C-AB43-4343-A074-5EFC74D9C6DD

Foton: Södertälje kommun

Majoriteten av kommunens chefer har miljonlöner, men det är helt klart kommunens nytillträdde stadsdirektör som tjänar högst av dem alla, med en årslön på närmare 2 miljoner kronor.

Här presenteras en lista över kontorschefer, VD:ar för kommunala bolag, samt ledningsgrupper för kommunen och koncernen, ordnad med de högst betalda överst.

Magnus Gyllestad, stadsdirektör 165 000 kr/mån

Karin Medin, vd Telge AB – 155 000 kr/mån

Nytillträdde stadsdirektören Magnus Gyllestad får en lön på 165 000 kronor i månaden, motsvarande en årslön på 1 980 000 kronor. Foto Södertälje kommun.

Anna Josefsson, vd Telge nät – 134 000 kr/mån

Krister Mellström, vd Telge fastigheter/ tf vd Telge bostäder – 123 000 kr/mån

Frank Strand, Telges ledningsgrupp, chef projektstyrning och affärsutveckling – 120 000 kr/mån

Måns Frostell, vd Södertälje hamn – 119 600 kr/mån

Maria Dahl Torgerson, vd Telge inköp – 114 200 kr/mån

Maria Dahl Torgerson, vd Telge inköp. Årslön: 1 370 300 kronor. Foto Södertälje kommun.

Ingela Hamlin, utbildningsdirektör 113 000 kr/mån

Vesa Hiltula, vd Telge återvinning – 112 000 kr/mån

Erika Svensson, ekonomi- och finansdirektör 107 800 kr/mån

Christina Osswald, Telges ledningsgrupp, HR-direktör, – 102 500 kr/mån

Ingela Hamlin, utbildningsdirektör i Södertälje kommun. Årslön: 1 356 000 kronor. Foto Södertälje kommun.

Karin Björkryd, omsorgsdirektör 100 000 kr/mån

Pia Kronqvist, vd Tom tits experiment – 98 000 kr/mån

Robert Nordström, Telges ledningsgrupp, chef Telge affärsstöd – 97 200 kr/mån

Maria Lindeberg, kultur- och fritidschef 95 300 kr/mån

Ulrika Semelius Kihlgren, tf HR-direktör 93 500 kr/mån

Jenny Persson, kommunikationschef 94 000 kr/mån

Jenny Persson, kommunikationschef, har en årslön på 1 128 000 kronor. Foto Södertälje kommun.

Teresa Palmquist, Telges ledningsgrupp, marknads- och kommunikationsdirektör – 92 500 kr/mån

Annika Rådström, socialdirektör 93 000 kr/mån

Andreas Klingström, samhällsbyggnadsdirektör 92 400 kr/mån

Helena Götherfors, miljöchef 86 400 kr/mån

Maria Richtnér, Telges ledningsgrupp, hållbarhetschef, – 85 300 kr/mån

Andreas Klingström, kommunens samhällsbyggnadsdirektör. Lön: 92 400 kronor, motsvarande en årslön på 1 108 000 kronor. Foto Södertälje kommun.

Therese Paulsen, Telges ledningsgrupp, koncernekonomichef – 85 000 kr/mån

Johanna Kock, vd Telge tillväxt – 85 000 kr/mån

Annika Fri, kanslichef 84 000 kr/mån

Jonas Karlsson, näringslivschef 81 500 kr/mån

Emir Gazibegovic, säkerhetschef 80 000 kr/mån

Jonas Karlsson, näringslivschef. Lön: 81 500 kronor per månad. Foto: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 4 januari 2024 04:35

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors