Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

INSÄNDARE: Nu tar vi krafttag mot riskerna med boffning

Lustgas-tullverket

Bild: Tullverket

Vi i Kristdemokraterna i Södertälje har sedan länge varnat för de allvarliga riskerna med användning av lustgas och andra substanser i berusningssyfte.

Den ökande förekomsten av lustgas, särskilt bland ungdomar, har varit en oroande trend som kräver åtgärder. Vårt förslag om att informera och utbilda unga om farorna med ”boffning” och liknande aktiviteter har nu blivit uppmärksammat på nationell nivå.

Regeringens mottagande av betänkandet ”En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas” är ett viktigt steg framåt i kampen mot denna farliga utveckling. Förslagen som presenteras, inklusive förbud mot försäljning av lustgas i berusningssyfte och ändringar i regler kring alkohol- och tobaksprodukter, är avgörande för att skydda våra barn och unga.

Tragiska dödsfallet i Luleå. Vi kan inte längre stå passiva inför den växande trenden

Det tragiska dödsfallet i Luleå, där en 14-årig elev miste livet efter att ha inandats drivgas från torrschampo, påminner oss om det akuta behovet av att kommuner, regioner och staten tillsammans måste agera. Vi kan inte längre stå passiva inför den växande trenden av substansmissbruk bland ungdomar. Det är vår skyldighet som samhälle att ta itu med dessa utmaningar och skydda våra barn från farorna med droganvändning.

Vi välkomnar regeringens initiativ att ta itu med denna fråga och ser fram emot att se konkreta åtgärder, såsom ett införande av en ny lag som förbjuder försäljning av lustgas i berusningssyfte, som förhindrar att fler liv går förlorade till följd av lustgas och andra droger. Detta är en gemensam kamp som kräver en samlad insats från alla nivåer av samhället – politiker, föräldrar, skolor och civilsamhället. Låt oss arbeta tillsammans för en tryggare och hälsosammare framtid för våra barn och unga.

Robert Halef (KD)
Ordförande KD Södertälje

Tony Garabet (KD)
Ledamot, kultur- och fritidsnämnden

Fadi Abdalahad (KD)
Ersättare, utbildningsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 6 maj 2024 01:31

Vill arrangera Musikhjälpen i Södertälje – ”Vårt nya fokus”

5AB0F0A5-5C0F-4085-B741-A0E88F2CCAD3

 Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City.
Foto: Mattias Ahlm/Micke Grönberg/Sveriges Radio

Var och när Musikhjälpens glasbur 2024 placeras förblir ett välbevarat mysterium. Telgenytt kan nu avslöja att Södertälje City är med i kampen för att bli värdstad för den välkända musikinsamlingen i framtiden, även om konkurrensen från andra städer är hård.

– Musikhjälpen är ett viktigt och varumärkesstärkande evenemang som vi gärna vill locka till Södertälje, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City, till Telgenytt.

(Annonslänk)

Södertälje City arbetar på flera fronter. Samtidigt som staden aktivt strävar efter att bli ”Årets stadskärna”, siktar de också på att locka Musikhjälpen till Södertälje för att öka stadens attraktivitet. Utmärkelsen Årets Stadskärna har sedan 2012 varit ett politiskt mål för att främja samverkansprocesser i stadskärnan. Det har använts som ett verktyg för att genomföra projekt, insatser och aktiviteter, vilka också har presenterats i en kort filmserie på ett underhållande och pedagogiskt sätt.

Föll på mållinjen när priset gick till Malmö.

– Att Södertälje tog sig till final var någonting som vi var stolta över och det uppmärksammades nationellt i branschen. Vi har sedan dess tagit emot studiebesök från städer i hela landet som kommer hit för att inspireras av vår samverkan och vår förflyttningsresa. Detta har skapat ett revanschsug och vilja att fullborda vårt delmål, Aljoša Lagumdžija.

Malin Eriksson, Erik Hanzon och Aljosa Lagumdzija, från centrumföreningen Södertälje City.
Pressbild: Södertälje City

Med stor hoppfullhet har Södertälje nu siktet inställt på att vinna titeln ”Årets Stadskärna” 2024, samtidigt som staden anstränger sig för att vara värdstad för Musikhjälpen. Detta evenemang, som belyser globala frågor och samlar in pengar för goda ändamål, lyckades förra året samla in nästan 60 miljoner kronor.

– Det är en del av vårt nya fokus för både staden och vår organisation. Södertäljes Citys styrelse har beslutat om ett nytt ägardirektiv som reviderar Södertälje Citys roll. Fokus läggs på stadskärnans långsiktiga utveckling och insatser kring utbud, attraktivitet och att på sikt locka andra större evenemang hit såsom populära musikfestivaler och aktiviteter. Musikhjälpen är ett viktigt och varumärkesstärkande evenemang som vi gärna vill locka till Södertälje och behöver arbeta aktivt med då konkurrensen bland städerna är stor.

Vilken inverkan tror ni att Musikhjälpens närvaro skulle ha på Södertälje?

– Vi anser att det skulle skapa positiva effekter för staden. Dels ur varumärkesperspektiv att vi får ett välkänt evenemang som bevakas av många tittare nationellt, där vi har möjlighet att få ut positivt budskap om vår stad.

Musikhjälpen i Linköping 2015.
Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio

– Vi ser också besöksmässiga och ekonomiska effekter, att besökare från närregionen upptäcker mer om Södertälje, testar att äta på våra restauranger och shoppar i stan. Så det vore väldigt positivt på många sätt och vi tycker att Musikhjälpen har ett fint budskap som rimmar väldigt väl med hur vi arbetar i Södertälje.

Vilka utmaningar har ni stött på i processen att locka Musikhjälpen till Södertälje?

– Vi har dialog med ansvariga arrangörer för Musikhjälpen och har visat att Södertälje skulle vara intresserad av att vara värdstad. Utmaningen blir att vi behöver arbeta med projektet under lång tid och ha uthållighet i arbetet då konkurrensen är väldigt stor från andra städer, vi kommer behöva sticka ut. Utmärkelsen Årets Stadskärna kan ge en positiv boost i arbetet med Musikhjälpen, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City, till Telgenytt.

Läs även: – Så vill Södertälje City locka fler besökare till stadskärnan

Maren, en potentiell plats för Musikhjälpen. Bild tagen 2015.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 maj 2024 04:00
Senast uppdaterad: 6 maj 2024 16:44

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors