Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget taget för Telge Näts nya avloppsledning

processed-9A810758-BEFC-4ABC-8DAA-9100C7F531A2-D07A4F32-9A8A-43B1-91A8-EE3E3D35F9AA

Här tas det först spadtaget.

Igår påbörjades grävningsarbetet för Telge Näts nya överföringsledning för avlopp mellan Hölö och Järna. Ledningen byggs för att öka kapaciteten i avloppssystemet, då befintliga reningsverk i området inte räcker till.

De gamla reningsverken i Mölnbo och Hölö har inte den kapacitet som krävs för den fortsatta utbyggnaden av bostäder i regionen, enligt Telge Nät. När den nya ledningen är färdigbyggd kan de äldre verken tas ur drift.

– Överföringsledningen är en effektiv lösning för att lösa kapacitetsproblemen, säger Anna Josefsson, VD på Telge Nät.

Anna Josefsson, Göran Karlsson och Fredrik Holm från Telge Nät. Pressbild

Den nya ledningen ska kopplas till Syvabs befintliga ledning vid Pilkrog i Järna, som i sin tur leder vidare till Himmerfjärdsverket i Botkyrka. När ledningen står klar kommer äldre reningsverk att kunna avvecklas och en mer driftsäker och miljövänlig hantering av avloppsflöden förväntas ske.

– Projektet är viktigt för att möjliggöra framtida exploatering och en del av det arbete vi gör för att hålla hög vattenkvalitet i kommunen, enligt Göran Karlsson, styrelseordförande på Telge Nät.

Ledningen byggs i två etapper, där sträckan Hölö-Pilkrog beräknas stå klar 2024.

Karta över nya dragningarna.

Skribent: Lucas T

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 26 november 2023 01:28

INSÄNDARE: Tryggheten i Södertälje måste återskapas 

95547747-53E3-4885-9E73-A89AD3552BAA

Andreas Birgersson, Sverigedemokraterna Södertälje.

Södertälje präglas idag av sociala klyftor och skilda former av segregation och i vissa delar av kommunen råder laglöshet. Detta är förhållanden som beklagligt nog i icke ringa utsträckning kommit att prägla Södertälje, som i dag har tre områden som enligt polismyndigheten anses vara ”särskilt utsatta”.

Vi Sverigedemokrater ser med oro på hur vårt fina Södertälje har förändrats till det sämre och håller både den nuvarande politiska majoriteten och de tidigare ansvariga. 

Massinvandringen har ställt Södertälje inför många utmaningar, och dess konsekvenser genomsyrar hela samhället. Vi ställer vår budget mot Miljöpartiets, Socialdemokraternas och Moderaternas, där vi får se mer av det gamla som inte fungerar och en attityd som tyder på att de är oförmögna att på allvar förändra den rådande situationen.

Med hänsyn till den alltmer våldsamma och hänsynslösa kriminaliteten kommer det krävas av oss politiker att vi vågar genomföra ansvarsfulla åtgärder. Regeringen har påbörjat en utredning för att ge Kriminalvården i uppdrag att genomföra förberedelser för att inrätta särskilda ungdomsfängelser.

”Vi anser att Södertälje kommun bör arbeta för att ett ungdomsfängelse kan etableras”

Det är en nödvändig åtgärd till följd av den alltmer brutala kriminaliteten vi ser krypa ner i åldrarna. Dessa skall stå färdiga senast sommaren 2026, vilket kräver snabbt agerande. Södertälje kommun har redan ett fängelse inom kommunens gränser, Hall. Där finns idag tjänliga lokaler som står tomma. Vi anser att Södertälje kommun bör arbeta för att ett ungdomsfängelse kan etableras där eller annan lämplig plats i Södertälje.

För att få en bättre överblick och demokratiskt följa upp de trygghetssatsningar som genomförs och arbetas med dagligen vill Sverigedemokraterna inrätta ett trygghetsutskott under kommunstyrelsen. Berörda kontor som socialkontoret, utbildningskontoret och säkerhetskontoret rapporterar kring de insatser som görs för att stärka tryggheten och säkerheten i kommunen. I kombination med det vill vi att det ska utredas och ansökas om att sätta upp så kallade trygghetskameror i specifikt utsatta områden. Det finns en stor upplevd otrygghet i kommunen och med trygghetskameror på utsatta platser går det att aktivt förebygga brott. Det är inte en universallösning, men det är ett bra komplement. Som ett tillägg till trygghetskameror vill vi även se cirkulerande ordningsvakter på otrygga platser och utanförskapsområden.

Detta bör specifikt gälla i skolor, förskolor, gångtunnlar, gångstråk och på andra platser där det kan bedömas finnas stor risk för överfall och annan typ av brottslighet liksom i de områden vilka enligt polisen anses vara särskilt utsatta.

För att bryta gängkriminaliteten måste vi även se till att det får svårare att röra sig i våra skolor. Problemen med gängkriminalitet och deras försäljning av droger kryper allt längre ner i åldrarna. För att stävja detta och se till att våra skolor hålls drogfria anser vi att regelbundna men slumpmässiga kontroller med droghundar ska införas i högstadieskolorna i Södertälje. Likaså är det även en fråga om disciplin och moral för vilka som väljer att bli grovt kriminella, därför föreslår vi i vår budget att kommunen ska implementera “No excuses” modellen i Södertäljes skolor.

Vi tror att det kommer vara ett värdefullt verktyg för att tillgodose de behov som finns i våra skolor, men särskilt i våra utsatta skolor. “No excuses” modellen är en beprövad skolmetod som bygger på att etablera disciplin och ordning i skolan. Detta görs genom bland annat att ha längre skoldagar, undervisning på lördagar och obligatorisk sommarskola. Modellen har numera prövats i Engelska Skolan i Eskilstuna med föredömligt resultat.

Det går att vända kursen och öka tryggheten i Södertälje, men det är avhängt att vi har politiker som på allvar vill det.

Andreas Birgersson,
gruppledare Sverigedemokraterna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 november 2023 21:18
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors