Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Anställd på förskola skrek på barngrupp – varnas

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

En anställd vid en förskola har mottagit en skriftlig varning för allvarliga fel i anställningen. Denna åtgärd vidtas efter en incident där den anställde skrikit åt en barngrupp och fysiskt korrigerat ett barn.

”Har vid detta tillfälle inte arbetat utifrån vad som står i skollagen.”, skriver kommunen i beslutet.

En kommunanställd i Södertälje har blivit formellt varnad på grund av beteende som bryter mot anställningsavtalet. Denna skriftliga varning utfärdas med anledning av ett incident i början av oktober förra månaden, då den anställde skrek mot en barngrupp under deras vila och fysiskt korrigerade ett barn som inte ville komma till ro.

Arbetsgivaren ser detta som en allvarlig förseelse och en kränkning mot barnen, vilket strider mot principerna om respektfull och nyanserad kommunikation med barn. Dessa handlingar står i direkt konflikt med kraven i skollagen, som stipulerar att barn ska erbjudas trygg omsorg och att deras behov ska sättas i fokus.

I den skriftliga varningen framgår det att den anställde riskerar uppsägning vid upprepning.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 11 november 2023 01:11

Myndigheten kräver 370 000 kronor av pensionär

Hemtjänst Pixabay

Foto: Pexels

En pensionär står inför kravet att återbetala en betydande summa pengar till Pensionsmyndigheten. Detta efter det uppdagats att mannen erhållit pensionen från Turkiet som inte rapporterats.

En nyligen avslöjad utredning av Pensionsmyndigheten har lett till ett beslut om återbetalning av pensioner. En pensionär har fått beskedet att hen måste återbetala 370.000 kronor till myndigheten. Detta belopp utgör överbetalningar för en tioårsperiod, från november 2013 till augusti 2023, en följd av att pensionären inte anmält sin pension från Turkiet.

Utredningen visar att totalt 892 047 kronor betalats ut under denna period, medan den berättigade summan endast var 522 171 kronor. Pensionsmyndighetens noggranna granskning har nu lett till återbetalningsskyldighet för mellanskillnaden.

Invändningar har framförts via pensionärens son om att ingen utbetalning erhållits från Turkiet, men Pensionsmyndigheten väljer att inte ändra bedömningen. Totalt måste pensionären betala tillbaka återbetala 369 876 kronor.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 november 2023 20:07
Senast uppdaterad: 10 november 2023 20:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors