Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Två pojkar åtalas – greps med skarpladdad pistol

pistol Arkivbild

Arkivbild

Två tonåringar greps tidigare i år med en skarpladdad pistol i Södertälje. Pojkarna, som tidgare misstänktes för förberedelse till mord, åtalas nu för grovt vapenbrott.

Det var under våren, den 10 maj, som polisen fick samtal om att två maskerade personer uppmärksammades i Blombacka.

Polisen ryckte snabbt ut till platsen, och efter en insats kunde de gripa två pojkar vid Myrstigen i Västra Blombacka. Pojkarna, som vid tillfället var 15 och 16 år gamla kopplades till en skarpladdad pistol som hittades i en papperskorg.

Enligt polisens misstankar var pojkarna utsända av äldre kriminella från Ronnafalangen för att begå mord mot ett rivaliserande gäng, men de stoppades av polisen.

Tonåringarna, som häktades och sedan släpptes i somras, åtalas nu grovt vapenbrott.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 oktober 2023 15:29
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 16:38

Friades från mordmisstankar – kräver skadestånd

Kriminalvarden-1

Foto/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Efter att ha blivit oskyldigt frihetsberövad yrkar nu en ung man på skadestånd. Mordmisstankarna och tiden i häkte har lämnat spår både fysiskt och psykiskt, skriver mannens juridiska ombud.

Med ett register med en ringa stöld i sitt förflutna, hamnade en 17-årige man under våren i häkte misstänkt för mord. Dock ändrades sisstankarna ändrades senare till medhjälp till mord.

Han förflyttades mellan anstalter på grund av platsbrist, vilket ledde till avbruten skolgång och förlorad kontakt med sin vårdnadshavare på grund av den långa distans till häktet. Men Södertäljebon friades helt från anklagelserna. Efter sin tid i häkte, från april till juni 2023, yrkar han nu på skadestånd enligt en ansökan till Justitiekanslern, JK.

Totalt begär mannen 152.768 kronor för sitt lidande under häktestiden med restriktioner som begränsade hans kontakter med omvärlden.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 oktober 2023 08:00
Senast uppdaterad: 24 oktober 2023 15:45

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors