Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Melina Mellin prisas – ”Synlig och närvarande säkerhetschef”

Mellin

Mellin mottog sitt pris under tisdagskvällen. Foto: Janis Lukas.

Melina Mellin, säkerhetschef vid Södertälje sjukhus, har utsetts till Årets Säkerhetsprofil för sitt enastående arbete. Hon tilldelades priser på Säkerhetsgalan under tisdagskvällen.

Mellin, som nominerades och tog sig hela vägen till final, ställdes mot två andra under tisdagskvällen – Minou Sadeghpour, Head of Public Affairs och seniorkonsult på 4C Strategies, och Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.

Utmärkelsen ”Årets Säkerhetsprofil” tilldelas en person med ett stort intresse för säkerhetsfrågor och som, med stort engagemang och gedigen kunskap, verkar inom säkerhetsbranschen. När juryn hade avslutat överläggningen stod det klart att Södertälje sjukhus säkerhetschef knep årets utmärkelse.

Melina Mellin brinner för att vara en synlig och närvarande säkerhetschef, och hennes arbete med att skapa trygghet både för medarbetare, patienter och besökare hyllades under galan.

”Melina har under nästan tio år som säkerhetschef på Södertälje sjukhus byggt upp en välfungerande säkerhetsorganisation från grunden och därmed också en god säkerhetskultur. Hon är en synlig och närvarande säkerhetschef med trygga medarbetare som ledstjärna. Genom engagemang, uthållighet och ett entusiasmerande arbetssätt har hon implementerat och befäst den säkerhetsmedvetenhet som numera genomsyrar alla delar av sjukhuset och dess samarbetspartners.”, löd juryns motivering.

(Annoslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 oktober 2023 11:14
Senast uppdaterad: 4 oktober 2023 11:14

Allt fler tar automatkörkort – Södertälje leder utvecklingen

Automat-bil-Jean-Philippe-Delberghe-Unsplash

Foto: Jean-Philippe Delberghe, Unsplash

Allt fler väljer att ta körkort för automatbil – både i Stockholms län och i riket som helhet. Och bland de som kört upp i Södertälje är andelen näst störst i landet. 

Det blir allt vanligare att ta körkort villkorat för automatväxlade bilar i Sverige – som alltså inte får användas i bilar med manuell växel. Av de som gjorde en godkänd uppkörning för B-körkort 2017 körde var tionde upp för automat. Hittills i år är det nästan var tredje körkortstagare.

Samma utveckling ses Stockholms län, och här går utvecklingen snabbare än i riket som helhet. Här har andelen automatkörkort ökat från 21 procent 2017 till 54 procent hittills i år. Störst är andelen bland dem som kör upp i Järfälla där 1 420 av de 2 417 som kört upp för B-körkort hittills i år begränsade sig till automatväxlad bil. Det motsvarar 59 procent och är den högsta andelen av alla Trafikverkets provtagningsorter. Det kan jämföras med 28 procent – 143 av 513 – i Norrtälje där andelen är lägst i Stockholms län.

I Södertälje har hittills i år har 1 390 av de 2 515 som klarat uppkörningen tagit automatkort – 55 procent. Det är den näst största andelen i landet.

Av alla som har körkort i Sverige är det fortfarande bara någon procent som är begränsade till automatväxlade bilar, men de senaste åren har utvecklingen gått snabbt. På Trafikverket konstaterar man att de allra flesta nya bilar som säljs är automatväxlade – även de som inte är eldrivna.
För den som ångrar sig går det att häva villkoret genom att göra en ny uppkörning. Men det är inte särskilt vanligt och rör sig om några hundra personer per år.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 oktober 2023 10:33
Senast uppdaterad: 4 oktober 2023 10:33

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors