Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Tidigare ADFA-volontär misstänkt för sexbrott på barnhem i Libanon

Volontar

Foto: Pexels

Barnhemmet Safe Haven i Libanon tvingas stänga på grund av rapporter om bland annat sexuella övergrepp. Tidigare hade barnhemmet fått stöd från den Södertäljebaserade organisationen ADFA, A Demand for Action. Detta rapporterar Expressen.

En libanesisk domstol beslutade i somras att utreda ett barnhem i Libanon angående sexualbrott, vanvård och människohandel, något som Expressen var först med att rapportera. En av de misstänkta är en man som tidigare var ADFA:s representant i Libanon.

ADFA har dock inte haft någon kontakt med eller på något sätt bidragit till barnhemmet sedan början av 2022, enligt ett meddelande från ADFA:s grundare, Nuri Kino, på sociala medier.

– Varken jag personligen eller ADFA som organisation är misstänkt för att ha brustit i ansvar eller haft kännedom om eller medverkat till oegentligheter. Vår enda uppgift var att samla pengar. Vi gjorde allt vi bara kunde. Det är fruktansvärt tragiskt det som hänt och jag känner mig otillräcklig, det gör man alltid när man jobbar med bistånd, säger Nuri Kino, som nyligen prisats som Årets mäktigaste i biståndsdebatten, till Expressen.

Nuri Kino prisade i maj till Årets mäktigaste i biståndsdebatten av Global Bar Magazine. Foto: Privat

Det var i december förra året som socialtjänsten genomförde ett oanmält besök på Safe Haven och beskrev situationen som kaotisk, med barnens kläder utspridda och brist på grundläggande värdighet. Under förhör har flera barn vittnat om sexuella övergrepp och om hur de tvingats använda droger, alkohol och utföra oönskade handlingar framför personalen. Under samma tidsperiod eskalerade brottsmisstankarna till att även inkludera barnhandel efter att två små barn saknades spårlöst, rapporterar Expressen.

Nuri Kino, grundare för ADFA, berättar att Södertäljeorganisationen avslutade allt samarbete med den libanesiska organisationen redan i februari 2022. Ett beslut som grundades på omfattande samarbetssvårigheter och svårigheter att få tillgång till barnens journaler eller information om deras ursprung.

– Både vi och grannar till barnhemmet – inklusive en libanesisk parlamentariker – larmade om missförhållanden för mer än ett år sedan. De libanesiska myndigheterna agerade inte förrän under sommaren 2023, skriver Nuri Kino på sociala medier.

Läs även: – Nuri Kino prisas som Årets mäktigaste i biståndsdebatten

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 september 2023 13:01
Senast uppdaterad: 6 september 2023 13:01

Scanias nya miljardfabrik har invigts i Södertälje

b1f100c2732dc20d_org

Foto: Scania

Mer än 1 miljard kronor har investerats i en ny fabrik för batterimontering i Södertälje. Under gårdagen kunde Scania äntligen inviga den nya fabriken, vilket markerar en viktig milstolpe för företaget.

En batterifabrik med en anläggning på 18 000 kvadratmeter, som påbörjades byggas i början av 2021, är nu färdigställd. Under tisdagen invigde Scania den batterimonteringsfabrik vid sitt huvudkontor i Södertälje, vilket möjliggör serieproduktion av tunga, elektriska fordon.

– Detta är ett tydligt tecken på vår ambition att vara ledande i elektrifieringen av tunga fordon, vilket är nödvändigt för uppfylla vårt åtagande att nå vetenskapligt förankrade klimatmål. Fullskalig montering av batterier på plats är en förutsättning för storskalig produktion av elfordon och befäster tydligt Scania som en del i värdekedjan för batteritillverkning, säger Ruthger de Vries, chef för Scanias produktion och logistik.

Scanias nya batterifabrik i Södertälje. Foto: Scania

Företaget har ambitiösa mål att 50 procent av deras försäljning ska utgöras av elektriska fordon fram till 2030. De tror också på en framtid där alla transporter elektrifieras. Genom en gemensam satsning med Northvolt utvecklades en battericell med hög prestanda och lågt koldioxidavtryck, skräddarsydd för tunga transporter. Den här cellen monteras nu i Scanias lastbilar vid den nya fabriken i Södertälje, som ligger nära chassimonteringen. Fabriken är utrustad med hög grad av automatisering och kommer att sysselsätta 550 personer, vilket möjliggör effektiv serieproduktion av elektriska fordon.

– Elektrifieringen kommer i grund förändra transporterna och denna senaste investering i Scanias verksamhet i Södertälje stärker ytterligare Sveriges ställning som nav för spetsteknik i elektrifieringen av tunga fordon, säger Ruthger de Vries.

Läs även: – Här testas nya solcellsdrivna lastbilen – ”Vi är i framkant”

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 september 2023 10:58
Senast uppdaterad: 6 september 2023 10:59

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors