Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Scania bygger stor testbana för elfordon i Södertälje

77594E63-346B-4D06-A2A3-D40B18E0ABC1

Illustration/Bild: Scania Industrial Maintenance AB / Ioannis Strantzalis, PEAB

Scania ska bygga en ny testbana för autonoma och elektrifierade fordon. Ett uppdrag som tilldeltas PEAB och omfattar en yta på 850.000 kvadratmeter.

På en omfattande yta om 85 hektar kommer Peab att bygga vägar och infrastruktur som möjliggör utveckling och provkörning av elektrifierade och autonoma fordon. Kontraktssumman för uppdraget uppgår till 730 miljoner kronor.

– Det är hedrande att få vara med och bygga Scanias nya testbana som ju är en viktig utveckling för hållbara transportlösningar. Jag tror att vi kommer att ha stor nytta av vår tidigare erfarenhet från liknande projekt och vi ser fram emot att starta arbetena på platsen, säger Ioannis Strantzalis, biträdande produktchef på Peab. 

Projektet inkluderar anläggandet av en tre kilometer lång rundbana med kurvor i olika svårighetsgrader, samt en plattramsbro för enkel tillgång till området. Dessutom kommer cirka tio kilometer testbanor att anläggas, tillsammans med en omfattande broms- och manöverbana.

Byggstart för detta totalentreprenadprojekt är planerad att äga rum hösten 2023, med förväntad färdigställande år 2026. Ordern för detta projekt kommer att registreras under det andra kvartalet 2023.

Illustration: Scania Industrial Maintenance AB

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 augusti 2023 08:30
Senast uppdaterad: 10 augusti 2023 00:02

AstraZeneca ingår avtal med Europas största leverantör

Astra

Per Alfredsson, vd AstraZeneca. Foto: Cc / AstraZeneca

AstraZeneca och Statkraft, Europas största leverantör inom förnybar energi, har undertecknat ett avtal om vindkraftsleveranser för att öka den förnybara elen i Sverige.

– Ska vi lyckas bromsa klimatförändringarna måste vi samarbeta mellan olika sektorer och tänka utanför vår egen verksamhet. Här ser vi en möjlighet att bidra till att andelen förnybar energi ökar i samhället, säger Per Alfredsson, vd för AstraZeneca, i ett pressmeddelande.

AstraZeneca kommer köpa 200 gigawattimmar per år i tio år, motsvarande 80 procent av elbehovet för företagets forskningsanläggning i Göteborg och tillverkningsanläggning i Södertälje.

Bolaget har sedan flera år tillbaka använt 100 procent certifierad förnybar el. Genom Statkraftsavtalet kommer AstraZeneca öka tillgången på förnybar energi i sina samhällen. Vindkraftsparkerna i Strömstad och Årjäng, i samma område som anläggningarna, ägs av Rabbalshede Kraft och kommer drivas av dem.

– Detta avtal bekräftar Statkrafts roll som en ledande leverantör av förnybar energi till industri i Norden och vår ambition att vara en ledande marknadsintegrator i energisystemet, säger Hallvard Granheim, Executive Vice President Markets på Statkraft.

Globalt strävar AstraZeneca efter att halvera värdekedjans klimatpåverkan fram till 2030 och minska med 90 procent fram till 2045.

Läs även: – Södertäljesonen blir ny VD för AstraZeneca i Sverige

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 augusti 2023 04:00
Senast uppdaterad: 10 augusti 2023 00:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors