Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Södertäljebon vidare i världsmästerskapen i Milano

Js

Jonathan Svensson. Foto: Andrea Alegnin

Jonathan Svensson från Södertälje fortsätter sin framgång i fäktning. Efter en imponerande prestation i världsmästerskapen i Milano med fem segrar av fem möjliga tar sig Svensson vidare till huvudrundan.

Världsmästerskapen i fäktning har precis inletts i den italienska staden Milano och kommer att pågå fram till den 30 juli. Bland de tävlande finns Jonathan Svensson, en fäktare från Södertälje, som representerar Sverige. Svensson rankas som 112:a i världen och har nyligen haft framgångar, bland annat en sjätteplats på EM i Plovdiv som en av höjdpunkterna.

Svensson, som rankas 112:a i världen, imponerade under söndagen med fem vinster av fem möjliga, vilket ledde till ett direktavancemang till huvudrundan.

Den svenska truppen består av totalt 10 fäktare som deltar i individuella tävlingar för damvärja, damflorett och herrvärja. Dessutom kommer Sverige att delta i lagtävlingarna för både dam- och herrvärja.

Efter söndagens tävlingar i herrvärja och damflorett kvalificerade sig fem av de sex svenska fäktarna vidare till nästa omgång. Tävlingarna fortsätter på onsdagen den 26 juli med 64 fäktare kvar i varje tävling. Det återstår att se hur långt Jonathan Svensson och resten av den svenska truppen kan nå i världsmästerskapen i Milano.

Foto: Andrea Alegnin #bizziteam

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juli 2023 05:10
Senast uppdaterad: 24 juli 2023 05:10

Ökande narkotikabeslag i Sverige under första halvåret

da15391b-b98b-41cc-b0f9-44b65a580424

I juni hittades drygt 316 kilo cannabis gömt i urgröpta gipsplattor. Foto: Tullverket

I Tullverkets nya statistik avslöjar att beslagen av cannabis, kokain och amfetamin har ökat betydligt. EnNarkotikan är en central intäktskälla för kriminella gäng, vilket ofta leder till våldsamheter på narkotikamarknaden, det rapporter Tullverket.

Tullverket har genomfört fler narkotikabeslag under första halvåret 2023 än under hela föregående år. Statistiken visar att beslagen av cannabis, kokain och amfetamin har ökat avsevärt, med sammanlagt över 4,5 ton narkotika under perioden. Beslagen av cannabis har ökat drastiskt, särskilt i Stockholms län där 179 kilo marijuana beslagtogs, jämfört med bara 4 kilo under samma period föregående år. Även vapendelar och läkemedlet Ketamin har visat en ökning i beslag jämfört med 2022.

– Vapendelar tas oftast in via post- och kurirflödet och sätts sedan ihop till färdiga vapen hos mottagare,  säger Lisa Engel, enhetschef för kontrollenhet Öst, till P4 Södertälje.

Samband mellan våldsvågen och smugglingen.

Enligt Tullverket finns det en tydlig koppling mellan den ökande våldsvågen under våren och smugglingen av vapendelar. De kriminella gängen är starkt beroende av narkotikahandeln, vilket ofta leder till konflikter och skjutningar på narkotikamarknaden.

Kokainbeslag på över 200 kilo i Helsingborgs hamn. Foto: Tullverket

– De stora beslagen visar att vi blivit vassare men också att smugglingen är omfattande. Efterfrågan på narkotika är stor och så länge det finns en efterfrågan kommer smugglingen att fortsätta. Den som köper några gram kokain till helgen ska veta att man direkt bidrar till den gängkriminalitet som plågar vårt samhälle idag, säger Charlotte Svensson. 

Beslagen av de mest kända narkotiska preparaten har ökat markant under första halvåret 2023 jämfört med samma period 2022. Flera enskilda beslag på över 100 kilo har gjorts, med en majoritet av de största beslagen i Helsingborgs hamn, där kokain hittats i kylcontainrar från Sydamerika och cannabis i lastbilar som anlänt med färja.

Tullverkets beslag av narkotika och dopningsmedel mäts även i samhällsnytta. Genom att förhindra spridningen av dessa droger minskar samhällets kostnader för vård och sociala insatser.

Redan under första halvåret 2023 beräknas samhällsnyttan ligga över 5,1 miljarder kronor, vilket är en rekordnivå för halvårsperioden. Tullverkets arbete spelar därmed en betydande roll i att bekämpa narkotikahandelns negativa påverkan på samhället.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 23 juli 2023 23:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors