Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Före detta bankanställd och två män dömda för mutbrott

tingsrätt

Arkivbild

En kvinna som tidigare var anställd på en bank i Södertälje har dömts till villkorlig dom efter att ha försökt bevilja lån till icke kreditvärdiga sökande i utbyte mot mutor. Dessutom döms två män för mutbrott.

I november 2020 frihetsberövades en kvinna anställd vid SEB i Södertälje, misstänkt för att ha deltagit i en korruptionsaffär. Detta efter att polisen avlyssnat hennes samtal.

– Via telefonkontakt har man diskuterat bolån och i samband med det har man erbjudit kontant ersättning, säger Thomas Forsberg, åklagare vid Riksenheten mot korruption, till SVT.

(Annonslänk)

Kvinnan, bosatt söder om Stockholm, hade erbjudits 50 000 kronor för att bevilja ett lån på fem miljoner kronor till en inkomstlös familj. Ett telefonsamtal där summan diskuterades fångades på band, där kvinnan hörs förhandla upp summan till 50 000 kronor från ett initialt erbjudande på 30 000. Dock genomfördes aldrig lånet på grund av befintliga skulder.

Efter att ha blivit avskedad från sitt arbete hos SEB och efter en omfattande rättsprocess, dömdes kvinnan idag till villkorlig dom av tingsrätten. Domstolen valde att inte utdöma fängelsestraff med hänvisning till kvinnans ordnade sociala förhållanden och låg risk för återfall i brott.

Två män, även de bosatta i orter utanför Stockholm, har också dömts i samma fall, till 90 respektive 70 dagsböter för att ha gett muta.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2024 13:45
Senast uppdaterad: 19 april 2024 13:53

Hyreshöjningen slår mot hundratals i Södertälje

Sodertalje

Foto: Alexander Isa

Efter sammanbrottet i förhandlingar mellan Fastighetsägarna Stockholm och Hyresgästföreningen har en skiljeman beslutat om en hyreshöjning på nästan 6 procent. I Södertälje påverkas över 600 hushåll.

– Det kommer bli väldigt tungt att bära för många hyresgäster som redan idag kämpar med sin ekonomi, säger Manfred Klint, gruppchef förhandlingsenheten, Hyresgästföreningen region Stockholm.

I december 2023 tog förhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Stockholm, som representerar flera privata hyresvärdar, en oväntad vändning när Fastighetsägarna valde att avbryta diskussionerna och söka en lösning genom hyresnämndens oberoende tvistlösning. Det initiala kravet från Fastighetsägarna var en hyreshöjning på 12 procent.

(Annonslänk)

Trots detta, efter skiljemannens ingripande, fastställdes den slutliga höjningen till 5,9 procent för de flesta av de 11 berörda kommunerna i Stockholm och Gotland, effektivt från 1 januari 2024.

– Vi är väldigt förvånade över besluten, och förstår inte varför de här fastighetsägarna ska få så mycket högre höjningarna än andra fastighetsägare. Att det är samma resultat i alla kommunerna får oss att undra om skiljemannen har tagit hänsyn till lokala förutsättningar, säger Manfred Klint.

Denna ändring berör direkt över 4 300 hushåll i regionen, där cirka 4,4 procent av alla hushåll som Hyresgästföreningen representerar ingår. Specifikt i Södertälje är det 614 lägenheter som nu står inför högre hyror.

Skiljemannens beslut på 5,9 procent för Stockholms län och 5,7 procent för Gotland har väckt betydande oro bland hyresgästerna, som nu måste anpassa sig till de ökade kostnaderna i en redan stram ekonomisk miljö.

– Det är oerhört höga höjningar även om det är betydligt lägre än vad Fastighetsägarna krävde. Det kommer bli väldigt tungt att bära för många hyresgäster som redan idag kämpar med sin ekonomi. Vi hade önskat att Fastighetsägarna haft ett intresse av att ta ansvar i förhandlingarna, säger Klint.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 01:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors