Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Cyklist påkörd av bil vid korsning i Södertälje

2022_05_Cyclist_picks_up_helmet_after_bike_accident-scaled

Arkivbild: Pixabay

En cyklist blev under torsdagseftermiddagen påkörd av bil vid Birkavägen i Södertälje. Orsaken misstänkts vara att bilisten inte följde stopplikten.

Larmet om trafikolyckan inkom strax efter klockan 17. Olycka inträffade på torsdagseftermiddagen vid korsningen Algatan/Birkavägen där en cyklist blev påkörd av en bil, men skadeläget är i nuläget oklart.

Utredningen pågår för att klarlägga omständigheterna kring olyckan och eventuella påföljder för inblandade.

Enligt de initiala uppgifterna anses bilisten ha varit vållande till olyckan och misstänks för att inte ha följt stopplikten i korsningen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 juni 2023 22:35
Senast uppdaterad: 1 juni 2023 22:35

Kommunerna inleder samarbete mot den grova brottsligheten

Hollmark-Stefan

Stefan Hollmark, stadsdirektör Södertälje kommun. Foto: Alexander Isa.

Södertälje kommun och polisen i Södertälje tar initiativ till ett samarbete för att motverka organiserad brottslighet. Representanter från Mälardalskommunerna samlades nyligen för att diskutera och lägga grunden för en gemensam satsning mot dessa problem.

– Att samarbeta mot den organiserade brottsligheten över länsgränserna är nytt. Det finns en otrolig utvecklingspotential i det arbetet, säger Stefan Hollmark, stadsdirektör Södertälje kommun i ett pressmeddelande.

Under tisdagen, den 30 maj, togs ett viktigt steg i samarbetet mellan Mälarkommuner för att motverka brott och stärka insatserna. Syftet är bland annat att dela resurser och information samt skapa en säkrare och tryggare miljö. Totalt bjöds ett 40 tal representanter från olika kommuner runt Mälaren för att diskutera utmaningar och strategier.

Under mötet diskuterades olika utmaningar och möjligheter för att bekämpa organiserad brottslighet och bidragsfusk. Bland dessa diskussionspunkter fanns att stärka samarbetet med mödravårdscentraler för att identifiera risker för barn som kan hamna i kriminalitet, att socialtjänsten bör ge stöd tidigt i ungdomars liv och att möten mellan förskolebarn och poliser kan ge barn alternativa förebilder.

Caroline Aspegren, chef för Södertäljes lokalpolisområde, betonade vikten av samarbete med kommunen som den främsta partner i brottsbekämpningen. Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) framförde att polisen bjuds regelbundet till kommunstyrelsens sammanträden för att möjliggöra direkt kommunikation mellan politiker och polis angående kriminaliteten i området.

Ett fyrtiotal deltagare från Mälardalskommunerna träffades i Södertälje. Foto: Södertälje kommun.

Mälardalskommunerna och polisen enades om sex huvudsakliga arbetsområden för att ta itu med dessa problem. Dessa områden inkluderar ansvarsfull samhällsbyggnad, tillsyn av exempelvis miljö- och avfallsbrott, vård och omsorg, försörjningsstöd, att uppmuntra till polisanmälningar och diskutera anonymitet samt att bekämpa folkbokföringsbrott, ett av de områden som rör bidragsfusk.

– Relationerna som vi nu börjat bygga upp mellan våra kommuner är grunden. Känner vi till varandra och våra respektive arbetssätt kan vi sedan se till att få saker att hända. Fokus är verkstad, säger Hollmark.

Detta samarbete och fokus på att bekämpa organiserad brottslighet och bidragsfusk i Mälardalsregionen förväntas resultera i mer effektiva och samordnade insatser för att trygga samhället och skydda medborgarnas intressen.

Ny styrgrupp.

– Vi har en ny styrgrupp och ska se till att alla kontor fokuserar på verkstad, med framtagna årsplaner. Paxarbetet handlar om att skapa social hållbarhet, hur det ska bli tryggare, enklare och roligare att bo och verka i Södertälje.

Fakta/Bild: Södertälje kommun

På grund av det eskalerade våldet i Södertälje inledde Operativa rådet, som bildades år 2002, en ny, men betydligt hårdare, insats mot Södertälje – Ragnhild

Ragnhild och Pax, två initiativ för att skapa trygghet i Södertälje, kopplas samman för att bekämpa brottsligheten i Södertälje. Ragnhild är en polisiär insats som riktar sig mot ekonomisk brottslighet, vapensmuggling, fusk inom byggbolag, avfallsbolag och brottslighet inom välfärdssektorn. Pax kopplas till myndighetsgemensamt arbete mot den organiserade brottsligheten.

– Ragnhild och Pax har samma syfte, att skapa ett tryggare Södertälje och de två kopplas nu ihop, säger stadsdirektören Stefan Hollmark.

Under maj månad bjöds Södertälje kommun in till Eskilstuna för att ge en presentation om Pax och deras arbete mot organiserad brottslighet och välfärdsbrott.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 juni 2023 15:30
Senast uppdaterad: 1 juni 2023 14:11

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors