Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Larm om stökig person – Polisen grep en med kniv

Polis

Arkivbild

Polisen grep en man i Södertälje, misstänkt för grovt brott mot knivlagen och narkotikabrott efter att ha uppträtt stökigt och burit kniv.

Polisen ingrep tidigt fredagsmorgon vid 07:40 efter larm om en man som uppträdde störande i Södertälje. Mannen, som uppges ha varit påverkad, skrek och hade en kniv i bakfickan när polisen anlände till platsen.

En polispatrull grep snabbt mannen, som nu misstänks för grovt brott mot knivlagen samt innehav av narkotika.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 13:05
Senast uppdaterad: 9 april 2024 13:05

Gymnasiet i Järna satsar på ny hantverksbyggnad

Jarna

Pressbild

Novalisgymnasiet i Järna tar ett steg mot hållbarhet genom att uppföra en ny hantverksbyggnad utrustad med ett innovativt solcellstak, framhävande deras åtagande mot en grönare framtid.

Under 2024 fortsätter Novalisgymnasiet i Järna sin expansion och hållbarhetsresa med tillägget av en ny hantverksbyggnad. Detta projekt, understött av Stiftelsen Skridskofabriken och designat av Pietsch Arkitekter, visar skolans engagemang för miljövänliga byggmetoder och energilösningar. Byggnaden, som använder KL-trä från svenska skogar för sin konstruktion, är ett exempel på hur skolor kan leda vägen mot en mer hållbar byggpraxis.

– Det är roligt att testa denna typ av tak därmed ligga i framkant när det gäller nya innovationer. Vi bygger i massivt KL-trä som är ett hållbart alternativt som ökar i popularitet och väljer även att ha ett helt integrerat solcellstak. På så vis satsar vi på ett hållbart byggande redan från scratch, säger Marcus Laurén från Stiftelsen Skridskofabriken.

(Annonslänk)

Särskilt anmärkningsvärt är projektets fokus på solenergi. Efter att ha övervägt flera alternativ, valde skolan SunRoof för deras integrerade solcellstak, vilket erbjuder både estetiska och ekonomiska fördelar. Detta val speglar inte bara skolans önskan om att minska sitt ekologiska fotavtryck utan också att harmonisera med den omgivande kulturmiljön i Järna.

– Vi har ett tight samarbete med kommunen, där miljön och kulturen är en viktig aspekt. Det är en viktig kulturmiljö i Järna och det har alltid varit viktigt att ta hänsyn till miljön och göra så fint avtryck som möjligt rent visuellt, där det släta integrerade taket passade bra, säger Marcus Laurén.

Med en taktäckning på 194 kvadratmeter, varav 156 kvadratmeter är aktiv solcellsarea, förväntas den nya byggnaden producera omkring 25,290 kWh el årligen. Slutbesiktningen är planerad till november 2024, med installationen av solcellstaket startande under sommaren. Detta projekt markerar ett viktigt steg för Novalisgymnasiet mot att bli en föregångare inom hållbar utbildning och byggande, visande att miljöansvar och pedagogisk innovation kan gå hand i hand.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 9 april 2024 02:05

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors