Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Domstol häver kommunens beslut om finska klasser – ”Under all kritik”

skola-elever-larare

Foto: Pexels.

En lång kamp är över. Nu kan föräldrar pusta ut efter att Förvaltningsrätten upphävt Södertälje kommuns beslut om att lägga ned de kommunala finskspråkiga klasserna.

Under våren 2021 meddelades föräldrar om att finnspråkiga klasser i Södertälje kommer att läggas ned. Orsaken var att kommunen ansåg att det var ett lågt elevantal. Ett av förslagen var att placera eleverna i en vanlig klass med en finsktalande förskollärare, men då skulle undervisningen inte bedrivas på svenska då majoriteten av eleverna inte förstod sig på det finska språket.

Upprörda föräldrar tog upp kampen mot Södertälje kommun och menade att beslutet stred mot minoritetslagen där sverigefinnarna, som är en nationell minoritet, inte hade givits något inflytande.

Trots kritiken beslutade kommunen, den 17 juni 2021, att lägga ner de finska klasserna utan samråd med berörande.

Enligt vårdnadshavaren, Jenna Laakso, påverkade beslutet både barn och familjer negativt och menar att kommunen inte tagit hänsyn till vare sig minoritetslagen, barnkonventionen eller skollagen. Ärendet lyftes av den anledningen upp till Förvaltningsrätten som nu lämnar sitt besked.

(Annonslänk)

Enligt domstolen har kommunen underlåtit att informera och samråda med nationella minoriteter. Dels för att stärka deras möjlighet till inflytande, men även stödja att minoritetsspråket hålls levande.

”Barnens inflytande och hur de blivit behandlade är under all kritik. Vårdnadshavarnas åsikter har inte tagits på allvar. Processen har varit sluten och ett mer strukturerar samråd har hållits först efter beslutet fattades”, skriver Förvaltningsrätten i beslutet.

Därmed upphäver domstolen beslutet som fattades av kommunens utbildningsnämnd den 17 juni 2021

– Vi är en grupp med målsäganden i tvisten mot Södertälje kommun i den minoritetsrättsliga frågan och kämpat med detta i över 1,5 år. Domen är en delseger, säger Jenna Laakso till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2022 13:05
Senast uppdaterad: 7 december 2022 13:05

Fler kvinnor föder färre barn i Södertälje – Lägsta på 16 år

2022_02_Baby-bebis

Foto: Pexels

Ny statistik från SCB visar att allt fler kvinnor i Södertälje föder färre barn och lägst sedan 2006. Trenden visar sig sträcka ut över landet då kvinnor föder färre samtidigt som den summerade fruktsamheten minskar.

I Södertälje kommun föddes 829 barn mellan januari och september månad i år, detta enligt preliminär statistik. Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB menar att det år 2006 föddes 814 barn mellan januari och september och betonar att trenden först nu växer.

Statistiken visar samtidigt att den summerade fruktsamheten minskar, främst då allt fler väljer att föda färre antal barn.

I Södertälje har den summerade fruktsamheten sjunkit sedan 2010 från 2,0 barn per kvinna till i fjol 1,8 barn. Samtidigt ligger fruktsamheten något högre än i Stockholms län.

I Sverige har fruktsamheten sett olika ut och varierat över tid. Det som haft stor påverkan är främst utbildningsnivåer, ekonomiska konjunkturer och bland annat förändringar i familjepolitiken. Sverige har de senaste åren befunnit sig i en högkonjunktur samtidigt som det inte debatterats eller fattats beslut kring barnfrågan och antal av barnafödandet. Statistik och forskning visar att trots detta föds allt färre barn.

– Enligt forskning finns det fortfarande inte ett bra och konkret svar kring varför kvinnor väljer att inte föda flera barn, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2022 10:50
Senast uppdaterad: 7 december 2022 10:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors