Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Jacqline från Järna briljerade i Mello – Fick flest röster

Jacqline.-FotografStina-Stjernkvist

Fotograf: Stina Stjernkvist, SVT

Jacqline Mossberg Mounkassa från Järna har säkrat sin plats i Melodifestivalens final efter en spännande tredje deltävling i Växjö med flest röster.

I den tredje deltävlingen av Melodifestivalen, som ägde rum i Växjö, stod det klart att Jacqline från Järna tillsammans med Cazzi Opeia går vidare till finalen. Jacqline, som mötte konkurrens från Cazzi Opeia, Klaudy, Clara Klingenström, Gunilla Persson och Kim Cesarion, lyckades imponera på publiken och juryn med sin låt ”Effortless”, skapad av den erfarna låtskrivaren Thomas G:son.

Jacqline Mossberg Mounkassa.
Fotograf: Stina Stjernkvist, SVT

Jacqline, som var den första att uppträda under lördagskvällen, mottog ett stort jubel från publiken, inte minst för hennes samspel med dansarna på scenen. Detta framträdande inte bara bekräftade hennes talang utan markerade även en betydande milstolpe för Thomas G:son, som nu kan stoltsera med att ha flest bidrag i Melodifestivalens final genom tiderna.

Med mest röster i denna deltävling, har Jacqline från Järna cementerat sin plats som en stark utmanare inför finalen.

– Tack, tack så mycket. Wow, det känns overkligt och jag är så tacksam, sade Jacqline i SVT:s sändning.

Fotograf: Stina Stjernkvist, SVT

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 februari 2024 01:09
Senast uppdaterad: 18 februari 2024 01:09

INSÄNDARE: ”Mitt förtroende för Godner har nått botten”

Boel Godner

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S)
Foto: Lucas T

Boel Godners förtroende är i botten. Utanför Södertäljes gränser försöker hon framställa sig som stadens frälsare i kampen mot kriminalitet, men på hemmaplan har hon tappat både stöd och förtroende, inte minst från assyrier/syrianer som hon upprepade gånger har smutskastat.

Bland denna folkgrupp kan hon nu endast drömma om fortsatt förtroende, trots ”försök” till försoning genom att besöka stadens kyrkor. Att Godner kritiseras för att anklaga, svartmåla och peka ut en hel folkgrupp finner hon dock märkligt och betraktar det som ryktesspridning.

Men i dagens artikel i LT avslöjas det att hon, under ett seminarium i november 2023 där hon var inbjuden för att diskutera en forskningsrapport om kriminalitet och brottslighet i Södertälje, gav falska uppgifter. Det bör tilläggas att rapporten främst baseras på information direkt från Södertälje kommun. 

”Att kommunstyrelsens ordförande blev ertappad med lögner bådar inte gott”

Godner uppgav i seminariet att ”Man utbildar sig till advokat, läkare, mäklare, bara för att hjälpa kriminella”. Till sitt försvar om uttalandet sade hon till reportern att ”Det stod så i forskningsrapporten, så jag formulerade mig exakt som det stod”. Men hon avslöjades med lögner när LT:s granskning visade att det inte fanns några direkta eller indirekta citat i rapporten som stödde hennes påståenden om att det finns personer som utbildar sig med det enda syftet att hjälpa kriminella.

Att kommunstyrelsens ordförande blev ertappad av LT:s reporter med lögner bådar inte gott. Mitt förtroende för Godner har nått botten.

Kvinnan längst bak i bussen

Läs även: – Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 februari 2024 18:31
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors