Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

SBBK manifesterar – vill stärka Södertäljes varumärke

Wikner

Anders Jeansson och Alexander Wikner från SBBK tog täten i fjol i den gemensamma marschen mot Täljehallen. Foto: Shamash Oyal

För andra året i rad, tar Södertälje Basketbollklubb initiativet i att förena staden genom sport och samhällsengagemang. – Genom att manifestera påvisar vi för våra innevånare, politiker och media att vi vill stå upp för Södertälje tillsammans, säger Alexander Wikner, Barn & Ungdomsansvarig SBBK.

I Södertälje växer sammanhållningen genom idrottens kraft. Med en vision om ett starkare och mer sammanlänkat samhälle, tar Södertälje Basketbollklubb (SBBK) återigen täten för att främja stadens välbefinnande och stolthet.

Projektet ”Stå upp för Södertälje 2033” är inte bara en sportslig händelse utan även en manifestation för ökad samhörighet och aktiv livsstil i staden.

Manifestationen ”Stå upp för Södertälje 2033” lockade storpublik förra året. Foto: Shamash Oyal / SBBK

– Genom att årligen samla idrottsrörelsen tror SBBK att man kan få fram många positiva mediala effekter och flera barn och ungdomar aktiva i våra föreningar i Södertälje. Vi har alla ansvar för våra barns framtid som vi vill bygga tillsammans med dem, säger Alexander Wikner, Barn & Ungdomsansvarig SBBK.

Södertälje Basketbollklubb har en tydlig ambition: att lyfta fram stadens styrkor och framtidspotential. Detta år samlar de återigen idrottsrörelser, lokala företag och kommunen i ett gemensamt upprop för en trygg och livfull stad. Efter förra årets framgång, där över 100 företag visade sitt stöd, är förväntningarna höga.

Manifestationen, som utgör projektets höjdpunkt, lovar en festlig dag fylld med aktiviteter som kulminerar i en spännande basketmatch. SBBKs herrlag står i centrum för denna basketfest, som inte bara är en sportslig tillställning utan också en symbol för stadens sammanhållning. Målet är att öka engagemanget bland stadens ungdomar och att främja idrott som en källa till hälsa och gemenskap.

Föreningar och deltagare uppmanas att delta iklädda sina klubbdräkter och med flaggor, för att tillsammans marschera till Täljehallen där festen fortsätter. Här erbjuds gratis inträde till matchen, en gest som speglar önskan om att göra idrott tillgänglig för alla.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2024 11:14
Senast uppdaterad: 6 februari 2024 10:51

Varmaste året på jorden – Så var vädret 2023 i Södertälje

Vinter-sno-sol

Foto: Alexander Isa

2023 blev det varmaste året som uppmätts på jorden, men i Skandinavien var både våren och årsslutet i stället relativt kyliga. Vid mätstationen Södertälje var årsmedeltemperaturen nära normalvärdet för de senaste 30 åren, enligt preliminär observationsdata.

Årsmedeltemperaturen vid Södertälje utanför centrala Södertälje1 – den enda aktiva, SMHI-anslutna mätstationen från vilken det finns medeltemperaturer i Södertälje kommun – var i fjol 7,4 grader, 0,2 grader högre än genomsnittet de senaste 30 åren. Det visar Newsworthys beräkningar, som bygger på delvis preliminär observationsdata från SMHI.

(Annonslänk)

Av fjolårets månader var fem varmare än normalt: januari, februari, maj, juni och september, medan sju var kallare genomsnittet för de senaste 30 åren: mars, april, juli, augusti, oktober, november och december.

2023 bjöd på 20 dagar med topptemperaturer över 25 grader, vilket är ganska normalt, och 38 frostdagar, vilket även det är ganska normalt.

Den allra högsta temperaturen uppmättes vid Södertälje den 29 juni, då kvicksilvret nådde 29,7 grader, kallaste noteringen togs på samma plats den 9 mars: −14,3 grader.

Nederbördsmässigt var 2023 ett blötare år än vanligt vid Södertälje. Totalt föll 741 millimeter nederbörd vid stationen, att jämföra med de senaste 30 årens genomsnitt på 640 millimeter. Månaden med mest nederbörd var juli, med 132 millimeter.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 5 februari 2024 21:18

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors