Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

MINGELBILDER v.41 – Se vilka som var ute i helgen

DSC_0032-1

Foto: Shamash Oyal


Se även – Mingelbilder V.15

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 oktober 2023 06:00
Senast uppdaterad: 17 oktober 2023 21:41

NYTT AVSLÖJANDE: Slöt avtal med dyrare företag

Godner Elof

Boel Godner och Elof Hansjons (S) initiativ till bakgrundskontroller av samtliga kommunanställda skenar iväg i kostnader.

Södertälje kommun betalar 900 kronor per anställd för en bakgrundskontroll som utförs av säkerhetsföretaget Nordic Aigis AB.
Nu avslöjar SVT Nyheter Södertälje att andra säkerhetsbolag, som utför liknande kontroller, att deras pris ligger mellan 100 och 300 kronor per person.

Det var i helgen som det uppdagades att kommunlednigen bröt mot lagen när bakgrundskontrollerna inleddes förra året. Kommunen överlämnade ansvaret till ett säkerhetsbolag på en USB-sticka, trots att det saknades ett ”Personuppgiftsbiträdesavtal,” som enligt lag måste finnas för att reglera ansvaret för personuppgifterna.

På frågan om varför kontrollerna inleddes, trots att ett centralt avtal fattades, vill kommunstyrelsens ordförande Boel Godner inte kommentera.

– Som första kommun som infört fördjupade bakgrundskontroller är vi beredda på att bli extra granskade så som sker nu. Vårt arbete är anmält till JO (Justitieombudsmannen) vilket vi var beredda på. De har inte kommit med sitt utslag ännu, skriver Boel Godner (S), i ett mail till Telgenytt.

(Annonslänk)

Ytterligare ett avslöjande.
Under måndagen kunde SVT avslöja att kostnaderna för bakgrundskontrollerna av samtliga kommunanställda, på initiativ av Boel Godner och Elof Hansjons(S), skenar iväg och att kommunen debiteras betyligt mer än om ett avtal hade skrivet med ett annat bolag.

Det företag, ägt av två före detta poliser, fakturerar 900 kronor för en bakgrundskontroll av en kommunanställd. Samtidigt uppger andra konkurrerande företag att deras pris ligger mellan 100-300 kronor per person, avslöjar SVT.

Enligt nyhetskanalens uppgifter beräknades bakgrundskontrollerna kosta totalt nio miljoner kronor under perioden 2022-2025. Men knappt ett år senare, fram till juli 2023, och med två år kvar på kontrakten, har bakgrundskontrollerna redan kostat Södertäljes skattebetalare över 7,3 miljoner kronor.

Nu väcker det stora frågor kring det företag som kommunledningen har anlitat. Detta sker dels efter att säkerhetsföretaget Nordic Aigis AB undviker SVTs reportrar samt att bolaget enbart har en postbox på ett kontorshotell. Förra året hade säkerhetsföretaget en omsättning på över 10 miljoner kronor, med endast en anställd.

Läs även – INSÄNDARE: Lagöverträdelsen kommer kosta kommunen dyrt

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 17 oktober 2023 17:03

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors