Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Var femte hushåll saknar buffert för oväntade kostnader

Barn föräldrar kids hand

Bild: Pexels.

Ensamstående föräldrar saknar ekonomiskt utrymme, och var femte person bor i hushåll som inte kan hantera stora oväntade utgifter. Detta enligt ny statisitk som Statistiska centralbyrån, SCB, tagit fram.

Statistiken avslöjar att det finns närmare 1,7 miljoner människor i Sverige som bor i hushåll som inte kan hantera större oväntade utgifter. Nästan hälften av dessa är ensamstående föräldrar som saknar den ekonomiska flexibilitet som behövs för att möta oplanerade kostnader.

Detta innebär att de inte har möjlighet att täcka oförutsedda utgifter på minst 13 000 kronor.

(Annonslänk)

– Det motsvarar ungeför 20 procent av Sveriges befolknig. Ensamstående vuxna med barn sticker ut i flera av indikatorerna som mäter materiell och social fattigdom. I den gruppen är det till exempel vanligare än bland befolkningen i stort att ha svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är vanligare att de kommit efter med betalningar, inte har råd att spendera mindre summor på sig själva eller råd att åka på en veckas semester, säger Helena Månsson, utredare på SCB.

Enligt Statistiska centralbyrån defineras materiell och social fattigdom som att man inte har råd med en viss levnadsstandard. I det här fallet innebär det att många ensamstående föräldrar och deras barn lever i ekonomisk osäkerhet och brist på resurser för att hantera oväntade ekonomiska påfrestningar.

– I Sverige lever 14 procent av alla ensamstående föräldrar med barn i materiell och social fattigdom. I hela EU är motsvarande andel 26 procent, säger Månsson.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 oktober 2023 18:45
Senast uppdaterad: 16 oktober 2023 18:46

Polisen larmades till Saltskog efter samtal om höga smällar

Polishelikopter

Arkivbild: Shamash Oyal

Natten mot måndag larmades polisen efter rapporter om höga smällar. Flera polisenheter ryckte ut, men kunde inte hitta källan till ljuden.

Strax efter midnatt fick polisen samtal om höga smällar i närheten av Saltskog. Det ledde till en omfattande polisinsats, inklusive hälp av en polishelikopter som bistod med översikt för att söka igenom området.

Men vad som är orsaken till de höga smällarna är fortfarande oklart. Polisen som var på plats hittade inga ledtrådar till händelsen, och ingen person verkar ha skadats. Efter en kort stund kunde polisen lämna platsen.

Enligt uppgifter till Telgenytt kan det handla om att någon har avfyrat fyrverkerier, men detta har inte bekräftats av polisen.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 oktober 2023 13:37
Senast uppdaterad: 16 oktober 2023 13:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors