Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Vännernas nära möte med den sällsynta gästen i Maren

EADB4BAF-EF03-4EAD-9BAC-DD282A15D284

Liam Shamoon och vännerna fick en överraskande syn vid Maren. Foto: Privat

När vännerna hade samlats vid Maren för en avkopplande dag med fiske överraskades de av ett nära möte med en sällsynt gäst – en lekfull säl som visade upp sin nyfångade måltid.

Det som skulle ha varit en vanlig dag vid vattnet förvandlades till en minnesvärd händelse när gästen plötsligt dök upp precis framför vännerna Liam, Chamoun och Gabriel.

En säl, som tidigare har visat upp sig för Södertäljeborna vid flera tillfällen. Denna gång var sälens närvaro i Maren inte bara en snabb skymt från avstånd – den kom riktigt nära och gav vännerna en närgången och unik upplevelse.

På väldigt nära håll fick vännerna se sälens naturliga beteende när den, med en nyfångad fisk i sitt grepp, åt upp sitt byte.

– Plötsligt såg vi något som kom simmande mot oss. Det tog ett tag att inse att det verkligen var en säl. Det var jättehäftigt att se den så nära, den var inte blyg. Extra kul var att se den äta fisk på så nära håll, säger en glad Liam Shamoon till Telgenytt.

Sälen i Maren under tisdagen

Inte första gången som sälen iakttagits av Södertäljebor.
Det verkar vara samma säl som tidigare har visat sig för Södertäljeborna. Sommaren 2021 blev sälen fångad på bild vid Gästhamnen när den lekte vid kanalen och i närheten av båtbryggorna. Dess närvaro har även noterats utanför Pershagens kust.

I början av sommaren, den 11 juni, kunde den också fångas på bild på den andra sidan av kanalen, nära Mälarbron. Dess frekventa rörelser i området kan troligtvis härledas till den rikliga förekomsten av småfisk, som utgör dess huvudsakliga föda.

Även om det är känt att sälen vistas i Södertälje, är det däremot första gången som det är dokumenterat att den visar sig på så nära håll.

Se även: Här leker sälen vid Södertälje Gästhamn

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 augusti 2023 08:00
Senast uppdaterad: 22 augusti 2023 22:06

Befolkningen minskar för första gången sedan 2009

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Efter 14 år av ökande befolkning minskade antalet invånare i Södertälje under andra kvartalet 2023. Det visar SCB:s senaste statistik.

Södertälje tillhör de 140 kommuner i riket vars befolkning minskade under andra kvartalet. Bland de 26 kommunerna i Stockholms län minskade befolkningen i sex. Fler föddes än dog i Södertälje kommun under andra kvartalet 2023 – men fler flyttade från än till kommunen. Befolkningen minskade med 18 personer jämfört med kvartalet innan. Därmed har Södertälje 102.606 invånare.

Jämfört med för ett år sedan har befolkningen ökat med 544 personer. Södertälje har haft en positiv befolkningsutveckling under de flesta kvartal sedan millennieskiftet, men det är första gången befolkningen minskar sedan fjärde kvartalet 2009.

Under det andra kvartalet flyttade 1669 personer till Södertälje, medan 1838 personer flyttade ut. Kommunen hade med andra ord ett negativt flyttnetto. Det har oftast inte varit fallet historiskt sett. Det är det största negativa flyttnettot under ett kvartal på hela 2000-talet i Södertälje.

Av de 1669 som flyttade in kom de flesta från Stockholms län – 838 personer – medan 485 flyttade in från andra län i Sverige och 346 invandrade från andra länder. Av de 1838 som lämnade kommunen flyttade 1150 till övriga Stockholms län, 498 till andra län och 190 till utlandet.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 augusti 2023 04:00
Senast uppdaterad: 22 augusti 2023 22:05

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors