Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Larm om brand på industrihotell i Almnäs

Brandkar-raddningstjanst

Arkivbild: Alexander Isa

Räddningstjänsten larmades under tisdagskvällen om en brand i Almnäs. Enligt uppgifter rör det sig om en brand inne på ett industrihotell.

– Det har brunnit inne i byggnaden. Det är lite oklart vad som har brunnit, men någon form av tomma fat, mindre fulla fat eller tomma burkar, säger räddningstjänstens vakthavande befäl till Telgenytt.

Larmet kom in till SOS Alarm klockan 23:36 och enligt räddningstjänsten inträffade branden inne på ett industrihotell vid Almnäs Park. Flera räddningsenheter ryckte ut till platsen, och enligt uppgifter till Telgenytt var det en omfattande brand.

– Branden är släckt. Vi är fortfarande kvar på platsen för säkerställa så att branden inte spridit sig i konstruktionen, men håller just nu på att avsluta, säger räddningstjänsten.

Det finns inga rapporter om att någon har skadats i samband med branden, men det är för närvarande oklart vad som har orsakat den.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 juni 2023 23:48
Senast uppdaterad: 28 juni 2023 03:58

Södertälje beviljas miljonbidrag – ”Glädjande att EU ser samma möjligheter”

Södertälje hamn Foto: Telge Energi.

Södertälje hamn. Foto: Telge Energi.

Södertälje beviljas 11 miljoner kronor i EU-bidrag för att främja hållbara godstransporter. – Det är glädjande att EU ser samma möjligheter i Södertälje som vi själva gjort under lång tid, säger Alexander Rosenberg (M), ordförande tekniska nämnden, Södertälje kommun.

I en gemensam ansökan har nu kommunen och Södertälje Hamn beviljats 11 miljoner kronor i EU-bidrag för att utforska möjligheterna att överföra fler godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Målet är att göra Södertälje till en klimatneutral kommun och ett ledande exempel på hållbar godslogistik i Europa.

– Södertälje är helt rätt stad för en sådan här satsning. Vi är den enda staden i stor-Stockholm, faktiskt i hela östra Mellansverige, som har en hamn med järnväg och motorväg kopplat till verksamhetsområde och kombiterminal, säger Andreas Klingström, samhällsbyggnadsdirektör, Södertälje kommun.

Bidraget beviljades som ett erkännande av Södertäljes utmärkta logistikläge med hamnar, farleder, järnvägar och motorvägar. Flera företag i kommunen är inriktade på godshantering och varudistribution samt utveckling av fossilfria godstransporter på väg. Genom att förstärka kajkapaciteten, ansluta fartyg till landsström och bygga en elektrifierad järnväg, planerar man att förbättra infrastrukturen och möta kraven på mer hållbara godstransporter.

Förstudien kommer också att undersöka möjligheterna för en utveckling av kombiterminalen samt laddstationer för nationell godstrafik på E4 vid Södertälje Syd och bygga Tvetalänken.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 juni 2023 13:17
Senast uppdaterad: 27 juni 2023 13:28

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors