Företag i fokus:

Källor inom kommunen pekar ut fastighetsägare som kriminell

IMG_8418

Foto: Alexander Isa

En rapport i Dagens Nyheter hävdar att fastigheten där Södertälje tingsrätt är belägen ägs av en koncern med band till kriminella nätverk. Uppgifter som bland annat kommer från källor inom kommunen, men som fastighetsägaren bestämt avvisar. – Ingenting stämmer, säger han till SVT.

Nyligen framkom det i DN att fastigheten där Södertälje tingsrätt befinner sig kan ha kopplingar till kriminella. Dessa uppgifter har dock mött starkt motstånd från fastighetsägaren som avvisar alla anklagelser om olagliga band.

Dagens Nyheter baserar sina anklagelser på källor inom både kommunen och rättsväsendet. Tidningen rapporterar att Domstolsverket betalar miljontals kronor årligen i hyra för tingsrättens lokaler, med en total summa av cirka 47 miljoner kronor över en sjuårsperiod. Detta motsvarar över en halv miljon kronor i månadshyra för en stor del av den flervåningsbyggnad där tingsrätten är inhyst.

Uppgifter om att fastighetsägaren pekas ut för att ha kriminella kopplingar har dock mött motstånd från fastighetsägaren, som avvisar anklagelser om kriminella kopplingar. I uttalanden till SVT säger ägaren att de uppgifter som framkommit inte stämmer.

– Självklart känner man sig försvarslös. Det går inte att göra så mycket åt saken, man försöker rättfärdiga allt men skadan är ju skedd. Ingenting stämmer, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Trots dessa anklagelser understryker representanter för Södertälje tingsrätt att domstolens säkerhetsarbete inte påverkas av det som rapporteras i media, och att verksamheten fortsätter som vanligt.

– Vi är självständig domare och har ingenting att göra med vilka Domstolsverket har ett hyresavtal med. De är inte dömda och det är inget material som har kommit till tingsrätten, säger Johan Brunberg, domare, till SVT.

Källor inom kommunen och rättsväsendet anklagar, enligt DN, fastighetsägare för att ha kriminella kopplingar.

Planerna på att renovera tingshuset skrotades.
På grund av säkerhetsbrister, såsom säkerhetssalar och logistik, som Södertälje tingsrätt dras med, hade man i ett tidigare skede planer på att bygga ett nytt tingshus. Sedan ändrades planen och man beslutade att rusta upp det nuvarande tingshuset, men även dessa planer skrotats.

Orsaken uppges vara att Domstolsverket bedömde det nuvarande ägarbolaget som för litet för deras tingshusprojekt. Enligt DNs handlar det dock också om polisens misstankar mot en tidigare ägare som för närvarande utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för näringspenningtvätt.

En försäljning av fastigheten var nära att genomföras.
LT rapporterar att flera aktörer, inklusive Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, misslyckades med sina försök att förvärva fastigheten från dess nuvarande ägare. Efter dessa misslyckanden avslöjar tidningen att Domstolsverket föreslog att Telge Fastigheter, som ägs av kommunen, skulle överta ägarskapet av tingsrättshuset.

Fastighetens ägare uppger dock till LT att de potentiella köparna försökte utnyttja deras utsatta situation och fick skambud, långt ifrån fastighetens verkligen värde. De beskriver även hur deras bolagskonton blev frysta av bankerna, samtidigt som banken begärde återbetalning av ett lån på 70 miljoner kronor för tingsrättshuset. Enligt ägaren har dessa åtgärder och misstankar mot bolaget sitt ursprung i en polisrapport från 2021, känd som ’klanrapporten’, som pekade ut hans tidigare affärspartner som en del av det så kallade Södertäljenätverket. Rapporten har kritiserats för att vara överdrivet generaliserande, och för att peka ut tusentals assyrier/syrianer, vilket enligt LT har lett till negativa följder för ägaren och bolaget.

– Det är så löjligt att min tidigare kompanjon pekas ut som en central aktör i Södertäljenätverket, men rapporten används hela tiden. Men oavsett finns han inte kvar i bolaget, vi har gått skilda vägar. Och jag har aldrig blivit dömd för vare sig skattebrott eller konkurser, säger ägaren av tingshuset till LT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:06

DEBATT: Vräkningar av barnfamiljer kräver ny social bostadspolitik

F8281F3C-FE3C-419A-8EFF-37F7120F7C16

Metin Hawsho, gruppledare (L) Södertälje och Victor Zetterman (L), andre vice ordf. Socialnämnden.

När fler och fler barnfamiljer vräks måste vi inse att det behövs en ny social bostadspolitik.

Det är förfärligt att ta del av nyheterna att 610 barn vräktes i Sverige 2023, en ökning från året innan. Det måste bli en väckarklocka för alla socialpolitiker i alla partier att dagens system med allmännyttan och sociala kontrakt inte är tillräckligt för att bekämpa social utsatthet. Sverige behöver införa behovsbostäder.

Varför en individ står utan bostad kan ha många förklaringar. Vissa har missbruksproblem, andra har lämnat ett destruktivt förhållande och flera lider av psykisk ohälsa. Att ha någonstans att bo är en helt avgörande trygghet för att kunna återstarta sitt liv. Tyvärr har många svikits av den sociala bostadspolitiken som förts i Sverige.

”De kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar”

Många har fallit offer för den socialdemokratiska one size fits all-politiken som dominerat svensk välfärdspolitik i decennier. Att antalet barn som vräks ökar trots att kommunens egna hyresbolag, Telge Bostäder, besitter ett enormt bestånd på 10000 hyresrätter är ett underbetyg till hela modellen. Syftet med allmännyttan och motiveringen för dess existens och dominerande ställning på marknaden har varit att de kommunala bostadsbolagen, till skillnad från privata, kan och ska ta socialt ansvar.

Modellen har inte funkat som det var tänkt. Socialnämnden i Södertälje har länge haft problem att få loss tillräckligt många sociala kontrakt för att kunna tillgodose behoven för de verkligt utsatta. För att möta den växande sociala utsattheten behöver Sverige införa en ny boendeform. Vi i Liberalerna vill införa behovsbostäder, en subventionerad bostadsform för människor som har särskilt svårt att få tag i ett boende. 

(Annonslänk)

Det är viktigt att dessa behovsbostäder inte alla hamnar på samma ställe utan att ett antal behovslägenheter finnas i samma trappuppgångar som helt vanliga hyresrätter. Det är viktigt för att undvika stigmatisering och segregation. En behovsbostad är inte ett optimalt sätt att bo på, men det är bättre än hemlöshet och olika osäkra lösningar. 

Särskilt problematiskt är att kommunen idag tvingas hyra platser på skyddsboenden för dyra summor eftersom att socialtjänsten inte har tillräckligt stor tillgång på sociala kontrakt hos Telge Bostäder. Förvisso har socialnämnden tagit steg för att förbättra situationen genom ett nytt avtal med Telge Bostäder, men vilken effekt det får är ännu inte säkert. Bristen på sociala kontrakt är en problematik som återkommer på flera andra ställen i Sverige.

Södertälje har precis som alla andra svenska städer en handfull sociala problem att bemöta. Med behovsbostäder skulle vi kunna ge fler möjligheten till en drägligare och tryggare tillvaro.

Metin Hawsho
Liberalernas gruppledare Södertälje

Victor Zetterman,
(L), andre vice ordf. Socialnämnden.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

50 års psoriasisvård går i graven

IMG_8112

Bild: Kartor

Psoriasisföreningen i Stockholms län har beslutat att gå i konkurs, vilket leder till att dess vårdverksamhet, inklusive mottagningen i Södertälje och tre andra i länet, avvecklas. Det meddelar bolaget i ett pressmeddelande.

Psoriasisföreningen i Stockholms län, en gång en bastion för vård och behandling av psoriasispatienter, har den 12 januari beslutat att avsluta sin verksamhet och försätta sig själva i konkurs. Detta beslut kommer efter att inget nytt avtal med regionen ingicks, vilket resulterade i ekonomiska svårigheter, inklusive oförmågan att betala skulder och löner till anställda.

– Vi sitter nu med leverantörsskulder som är större än intäkterna, och föreningen har begärts i konkurs. Vårt hopp om ett nytt avtal grusades i oktober, säger Annelie Edrén, verksamhetschef för Psoriasisföreningen Stockholms län, till Dagens Nyheter.

(Annonslänk)

Konkursen markerar en trist avslutning på föreningens 50 år långa historia av att ge specialiserad vård och behandling till patienter med psoriasis, en sjukdom som klassas av WHO som en kronisk och inflammatorisk folksjukdom. Denna utveckling lämnar många patienter utan nödvändig och sammanhållen vård.

Föreningens vårdverksamhet avslutades abrupt efter att Region Stockholm ersatte Vårdval Hud med Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Trots att föreningen erhöll ett direktupphandlat avtal till 31 december 2023 och hade mottagit ett muntligt löfte om en mer långsiktig lösning, kunde inget konkret avtal uppnås på grund av juridiska hinder.

– Jag känner mig både otroligt ledsen men samtidigt också heligt arg för att regionen inte kan göra någonting för att rädda en specialiserad, professionell och billig vård, som hjälper så många patienter i hela länet att kunna leva ett drägligt liv med en kronisk inflammatorisk sjukdom, säger Annelie Edrén, verksamhetschef för Psoriasisföreningen i Stockholms län, till LT.

Denna omvälvande förändring är inte bara en förlust för de som lider av psoriasis, utan även för den medicinska forskningen kring denna sjukdom. Patienter och medlemmar i föreningen står nu inför utmaningen att hitta alternativ vård i en redan ansträngd sjukvårdsmiljö.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 19 januari 2024 20:43

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors