Företag i fokus:

Källor inom kommunen pekar ut fastighetsägare som kriminell

IMG_8418

Foto: Alexander Isa

En rapport i Dagens Nyheter hävdar att fastigheten där Södertälje tingsrätt är belägen ägs av en koncern med band till kriminella nätverk. Uppgifter som bland annat kommer från källor inom kommunen, men som fastighetsägaren bestämt avvisar. – Ingenting stämmer, säger han till SVT.

Nyligen framkom det i DN att fastigheten där Södertälje tingsrätt befinner sig kan ha kopplingar till kriminella. Dessa uppgifter har dock mött starkt motstånd från fastighetsägaren som avvisar alla anklagelser om olagliga band.

Dagens Nyheter baserar sina anklagelser på källor inom både kommunen och rättsväsendet. Tidningen rapporterar att Domstolsverket betalar miljontals kronor årligen i hyra för tingsrättens lokaler, med en total summa av cirka 47 miljoner kronor över en sjuårsperiod. Detta motsvarar över en halv miljon kronor i månadshyra för en stor del av den flervåningsbyggnad där tingsrätten är inhyst.

Uppgifter om att fastighetsägaren pekas ut för att ha kriminella kopplingar har dock mött motstånd från fastighetsägaren, som avvisar anklagelser om kriminella kopplingar. I uttalanden till SVT säger ägaren att de uppgifter som framkommit inte stämmer.

– Självklart känner man sig försvarslös. Det går inte att göra så mycket åt saken, man försöker rättfärdiga allt men skadan är ju skedd. Ingenting stämmer, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Trots dessa anklagelser understryker representanter för Södertälje tingsrätt att domstolens säkerhetsarbete inte påverkas av det som rapporteras i media, och att verksamheten fortsätter som vanligt.

– Vi är självständig domare och har ingenting att göra med vilka Domstolsverket har ett hyresavtal med. De är inte dömda och det är inget material som har kommit till tingsrätten, säger Johan Brunberg, domare, till SVT.

Källor inom kommunen och rättsväsendet anklagar, enligt DN, fastighetsägare för att ha kriminella kopplingar.

Planerna på att renovera tingshuset skrotades.
På grund av säkerhetsbrister, såsom säkerhetssalar och logistik, som Södertälje tingsrätt dras med, hade man i ett tidigare skede planer på att bygga ett nytt tingshus. Sedan ändrades planen och man beslutade att rusta upp det nuvarande tingshuset, men även dessa planer skrotats.

Orsaken uppges vara att Domstolsverket bedömde det nuvarande ägarbolaget som för litet för deras tingshusprojekt. Enligt DNs handlar det dock också om polisens misstankar mot en tidigare ägare som för närvarande utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för näringspenningtvätt.

En försäljning av fastigheten var nära att genomföras.
LT rapporterar att flera aktörer, inklusive Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, misslyckades med sina försök att förvärva fastigheten från dess nuvarande ägare. Efter dessa misslyckanden avslöjar tidningen att Domstolsverket föreslog att Telge Fastigheter, som ägs av kommunen, skulle överta ägarskapet av tingsrättshuset.

Fastighetens ägare uppger dock till LT att de potentiella köparna försökte utnyttja deras utsatta situation och fick skambud, långt ifrån fastighetens verkligen värde. De beskriver även hur deras bolagskonton blev frysta av bankerna, samtidigt som banken begärde återbetalning av ett lån på 70 miljoner kronor för tingsrättshuset. Enligt ägaren har dessa åtgärder och misstankar mot bolaget sitt ursprung i en polisrapport från 2021, känd som ’klanrapporten’, som pekade ut hans tidigare affärspartner som en del av det så kallade Södertäljenätverket. Rapporten har kritiserats för att vara överdrivet generaliserande, och för att peka ut tusentals assyrier/syrianer, vilket enligt LT har lett till negativa följder för ägaren och bolaget.

– Det är så löjligt att min tidigare kompanjon pekas ut som en central aktör i Södertäljenätverket, men rapporten används hela tiden. Men oavsett finns han inte kvar i bolaget, vi har gått skilda vägar. Och jag har aldrig blivit dömd för vare sig skattebrott eller konkurser, säger ägaren av tingshuset till LT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:06

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors