Företag i fokus:

SENASTE NYTT: Regeringen vill stänga SiS i Södertälje

IMG_4266-scaled

Polis på Sis-Tysslinge vid ett tidgare tillfälle. Foto: Shamash Oyal

Regeringen siktar på att stänga Sis och lägga nytt fokus på en helt ny organisation, vars namn ännu inte är fastställt. – Det är ett faktum att myndigheten SiS inte har förmågan att möta samhällsutvecklingen på ett tillfredsställande sätt, säger Linda Lindberg, gruppledare (SD).

I ljuset av den ökande kritiken mot Statens institutionsstyrelse, SiS, inklusive dess verksamhet i Södertälje, har regeringen beslutat att tillsätta en utredning för att omfattande reformera den statliga barn- och ungdomsvården.

Utredningen kommer att fokusera på att analysera organisationens effektivitet, föreslå åtgärder för att stärka barnrätts- och rättssäkerhetsperspektiven, och undersöka behovet av förbättrad utslussning och eftervård. Denna åtgärd kommer som ett svar på det växande behovet bland barn och unga, där många har kopplingar till kriminella nätverk eller utsätter sig för risker genom missbruk eller självskadande beteende.

– Situationen för barn och unga som är i samhällets vård ska alltid leda till det bättre, aldrig till det sämre, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall(M).

SiS ungdomshem Tysslinge utanför Södertälje. Bild: SiS

Regeringens ambition är att skapa en statlig barn- och ungdomsvård av hög kvalitet, som är trygg, säker och rättssäker för alla inblandade. För att uppnå detta mål är det nödvändigt att se över och förbättra nuvarande brister inom verksamheten, när våldet och åldern kryper allt längre ner och fler ungdomar placeras på Sis på grund av grov kriminalitet.

– När Sis skapades på 90-talet så var det nog få som trodde att vi skulle se den utveckling vi har fått se. Att unga gängkriminella skulle placeras på myndigheten var det nog få som kunde förutspå. Vi har en allt grövre våld bland våra ungdomar och på den här myndigheten, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Nuvarande brister inom verksamheten ska kartläggas, beskrivas och analyseras och utredningen ska redovisas senast den 25 april 2025. Samtidigt förbereder sig Kriminalvården för en etableringen av ungdomsfängelser för 15- till 17-åringar som dömts för grova brott, vilka ska vara i drift i juli 2026.

Läs även:

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 februari 2024 21:18
Senast uppdaterad: 5 februari 2024 21:18

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors