Företag i fokus:

Svenska spelmarknanden i omvandling: Ökat spel på casinon utan BankID

Skärmavbild 2024-02-05 kl. 15.38.55

Sveriges spelmarknad står inför ett vägskäl. Med Svenska Spels nyliga beslut att stänga ner de statligt ägda fysiska casinona Casino Cosmopol i Malmö och Göteborg, markerar en tydlig övergång till en digital framtid. Denna dramatiska förändring har väckt diskussioner och spekulationer om den svenska spelindustrins framtid och hur den digitala utvecklingen kommer att forma spelupplevelsen för svenska spelare.

Från Casino Cosmopol till online casinon

Den svenska statens beslut att lägga ned två av sina tre fysiska casinon kommer inte som en överraskning för många. I flera år har de fysiska casinonas lönsamhet minskat drastiskt, med miljontals kronor i förluster varje år. Nedgången speglar en global trend där spelare föredrar den bekvämlighet och tillgänglighet som online casinon erbjuder. Liknelsen med biobesök och streamingtjänster som Netflix och Youtube är slående; precis som underhållningsindustrin har digitaliserats, så har även spelvärlden.

För svenskar innebär förändringen att spel nästan uteslutande kommer att ske online. Den enda kvarvarande anläggningen i Stockholm står kvar som ett minne från en svunnen era, medan den digitala spelvärlden blomstrar.

Spellagstiftningen och dess effekter

Omformningen av Sveriges spelmarknad är också tätt knuten till införandet av den nya spellagen och den förstärkta rollen för Spelinspektionen. Denna nya reglering har lett till signifikanta förändringar i hur casinospel fungerar, med en tydlig inriktning mot ansvarsfullt spelande. Borttagandet av funktioner som autoplay och införandet av en tre-sekunders regel är exempel på åtgärder som syftar till att sänka spelfrekvensen.

Dessa förändringar har dock haft oavsiktliga konsekvenser. Svenska spelare har i ökande grad vänt sig till casinon licensierade utomlands, där regleringen kan vara mindre strikt och spelupplevelsen mer lik den de vant sig vid. Notera att registrering med BankID enbart används på svensk licensierade casinon, vi rekommenderar därmed att man läser expertråd om casinon utan BankID.

Medan nordiska spellicenser tenderar att vara striktare med högre skattesatser, erbjuder licenser från exempelvis Malta mer fördelaktiga villkor med en skattesats på endast 5%. Denna skillnad i reglering och skattesats gör det möjligt för dessa casinon att erbjuda bättre bonusar och spelvillkor.

Mot en okänd framtid

Spekulationerna om framtiden för den svenska spelmarknaden är många. En digital framtid tycks oundviklig, men det är oklart exakt hur denna utveckling kommer att se ut. Kommer fler svenska spelare att fortsätta vända sig till utländska casinon, eller kommer de nya regleringarna att anpassas för att göra de svenska alternativen mer attraktiva? Och vad kommer det att innebära för den sista kvarvarande fysiska spelanläggningen i Stockholm?

Utmaningar och möjligheter

Denna övergång från fysiskt till digitalt spel innebär både utmaningar och möjligheter. Å ena sidan står branschen inför utmaningen att balansera ansvarsfullt spelande med spelarnas önskan om en spännande och engagerande spelupplevelse. Å andra sidan öppnar digitaliseringen upp för innovationer inom spelteknologi och kundupplevelse, vilket kan locka en ny generation av spelare.

Framtiden för svenska spelare

För svenska spelare erbjuder den digitala eran en värld av möjligheter. Med tillgång till ett brett utbud av spel online, från traditionella bordsspel till de senaste slotsspelen, finns det något för alla. Dessutom erbjuder många online casinon verktyg för självreglering och ansvarsfullt spelande, vilket ger spelare möjlighet att njuta av sitt spelande på ett säkert och hållbart sätt.

Avslutande tankar

Den svenska spelmarknadens framtid är digital, men vägen dit är fortfarande under utveckling. Medan stängningen av Casino Cosmopol i Malmö och Göteborg markerar slutet på en era, öppnar den också dörren till nya möjligheter. Hur denna omvandling kommer att utformas beror på en rad faktorer, från regleringar och teknologiska framsteg till spelarnas egna preferenser och beteenden. Vad som är säkert är att spelmarknaden står inför en spännande framtid.

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 februari 2024 01:30
Senast uppdaterad: 5 februari 2024 15:45

KRÖNIKA: Ett ovärdigt slut på säsongen SSK

SO10167-scaled-e1711310096712-1536x1198-1

En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga
Foto: Shamash Oyal

Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.

Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.

Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.

Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:

”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg

Ja det är så känslan är.

Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.

Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat

Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.

”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.

Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.

Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro.
Foto: Shamash Oyal

För höga förväntningar?

Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.

SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.

Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.

(Annonslänk)

Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.

Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.

”Frälsarens återkomst”

Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.

När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.

Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.

Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.

Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 16:23
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 16:50

Stabil matprisutveckling – Men påskmaten blir dyrare

grass-food-spring-color-holiday-garden-815365-pxhere.com_

Foto: Pexels

Trots en nästintill stillastående matprisökning under februari månad, har priserna på traditionella påskdelikatesser ökat mer markant jämfört med andra livsmedel. Detta enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex (KPI).

Under februari 2024 var de genomsnittliga priserna på livsmedel generellt 0,9 procent högre än samma månad föregående år. Dock observerades en större prisökning för produkter typiskt associerade med påskbordet, vilket framhäver en specifik prisuppgång inom denna kategori.

Specifikt noterades lax, sill och ägg för att ha haft de mest signifikanta prisökningarna jämfört med februari förra året, vilket tyder på att påskens favoriträtter blir allt dyrare.

– Äggpriserna brukar sjunka runt påsk, men frågan är från vilken nivå det blir i så fall. Det senaste året har priserna på ägg stigit med nästan 12 procent. Räknat tre år bakåt har äggpriserna ökat med närmare 48 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Även choklad har sett en högre prisökning än andra godissorter under det senaste året, även om godis generellt sett har upplevt större prisökningar över en treårsperiod. Under samma period har även båda lax och sill ökat med ungefär 30 procent i pris.

– Den enda påskmaten som tydligt minskat i pris jämfört med förra året är kyckling, säger Carl Mårtensson.

Denna utveckling belyser en intressant trend där säsongsbetonade livsmedel, särskilt de som förknippas med högtider som påsk, upplever prisökningar utöver den generella inflationstakten. Det pekar på en möjlig kostnadsökning för konsumenter som vill upprätthålla traditionella matvanor under högtiderna, samtidigt som det visar på de bredare ekonomiska påverkningarna av prisförändringar inom livsmedelssektorn.

Prisutveckling på påskmat (beräknat på februaripriser)

ProduktFörändring senaste åretFörändring senaste tre åren
Ägg11,6%47,7%
Gravad/rökt lax9,6%31,3%
Sill8,2%29,9%
Choklad6,9%24,6%
Kaviar6,3%25,2%
Potatis4,4%29,9%
Godis (konfektyr)4,2%23,8%
Lammkött-0,1%26,5%
Fjäderfjän (kyckling)-5,1%25,2%

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 12:38
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 12:38

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors