Företag i fokus:

SBBK manifesterar – vill stärka Södertäljes varumärke

Wikner

Anders Jeansson och Alexander Wikner från SBBK tog täten i fjol i den gemensamma marschen mot Täljehallen. Foto: Shamash Oyal

För andra året i rad, tar Södertälje Basketbollklubb initiativet i att förena staden genom sport och samhällsengagemang. – Genom att manifestera påvisar vi för våra innevånare, politiker och media att vi vill stå upp för Södertälje tillsammans, säger Alexander Wikner, Barn & Ungdomsansvarig SBBK.

I Södertälje växer sammanhållningen genom idrottens kraft. Med en vision om ett starkare och mer sammanlänkat samhälle, tar Södertälje Basketbollklubb (SBBK) återigen täten för att främja stadens välbefinnande och stolthet.

Projektet ”Stå upp för Södertälje 2033” är inte bara en sportslig händelse utan även en manifestation för ökad samhörighet och aktiv livsstil i staden.

Manifestationen ”Stå upp för Södertälje 2033” lockade storpublik förra året. Foto: Shamash Oyal / SBBK

– Genom att årligen samla idrottsrörelsen tror SBBK att man kan få fram många positiva mediala effekter och flera barn och ungdomar aktiva i våra föreningar i Södertälje. Vi har alla ansvar för våra barns framtid som vi vill bygga tillsammans med dem, säger Alexander Wikner, Barn & Ungdomsansvarig SBBK.

Södertälje Basketbollklubb har en tydlig ambition: att lyfta fram stadens styrkor och framtidspotential. Detta år samlar de återigen idrottsrörelser, lokala företag och kommunen i ett gemensamt upprop för en trygg och livfull stad. Efter förra årets framgång, där över 100 företag visade sitt stöd, är förväntningarna höga.

Manifestationen, som utgör projektets höjdpunkt, lovar en festlig dag fylld med aktiviteter som kulminerar i en spännande basketmatch. SBBKs herrlag står i centrum för denna basketfest, som inte bara är en sportslig tillställning utan också en symbol för stadens sammanhållning. Målet är att öka engagemanget bland stadens ungdomar och att främja idrott som en källa till hälsa och gemenskap.

Föreningar och deltagare uppmanas att delta iklädda sina klubbdräkter och med flaggor, för att tillsammans marschera till Täljehallen där festen fortsätter. Här erbjuds gratis inträde till matchen, en gest som speglar önskan om att göra idrott tillgänglig för alla.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2024 11:14
Senast uppdaterad: 6 februari 2024 10:51

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Södertäljes pensionärer bland de fattigaste i landet

Äldre hemtjänst

Foto: Pixnio

Södertäljes pensionärer är bland de fattigaste i landet. Det visar en sammanställning från Folksam som visar den genomsnittliga inkomsten för nyblivna pensionärer.

En nybliven pensionär har i genomsnitt 107 kronor per dag kvar av sin pension efter att ha täckt boende och hushållskostnader. Kvinnliga pensionärer har i genomsnitt 53 kronor per dag kvar, medan manliga pensionärer har i genomsnitt 157 kronor per dag kvar.

(Annoslänk)

– Det krävs en förändring av vårt pensionssystem där långsiktighet och kontinuitet står i fokus, istället för brandkårsutryckningar och fler bidrag, för att öka den ekonomiska tryggheten för pensionärerna, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Enligt Folksam har nyblivna pensionärer i Södertälje kommun minst kvar av sin pension efter att boende- och hushållskostnader har dragits bort. Här saknas det 937 kronor per månad (-31 kronor per dag). Särskilt hårt drabbade är män, som har minst kvar i plånboken efter kostnader, vilket uppgår till 70 kronor per månad (2 kronor per dag).

– För pensionärer som kämpar med att få ihop sin ekonomi kan en genomgång av el-, telefoni- och bredbandsavtal vara ett sätt att minska utgifterna, ett annat sätt är att undersöka möjligheten att ansöka om bostadstillägg. För de som ännu inte gått i pension är ett eget sparande viktigt för att motverka effekterna av ett pensionssystem som inte levererar på det som utlovats, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Folksam har lagt fram en plan för att förbättra pensionssystemet. Deras förslag inkluderar höjda pensioner, en fördelningsmekanism för överskott och en modernisering av garantipensionen för att göra systemet mer rättvist och stabilt.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors