Företag i fokus:

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Skola anmäls för diskriminering – DO inleder granskning

skola-elever-larare

Foto: Pxhere

Diskrimineringsombudsmannen, DO, inleder en granskning mot en skola i Södertälje. Detta efter att en vårdnadshavare upplevet att barnet diskriminerats i samband med en funktionsnedsättning.

Det var i november 2022 som DO tog emot en anmälan om en diskriminerad elev i Södertälje. Enligt anmälan anser rektorn på skolan att barnet inte uppfyller kriterierna för årskursen. Vårdnadshavaren menar i sin tur att en av orsakerna till de dåliga framstegen är att barnet inte fått det stöd hen har rätt till.

Vidare framförs att eleven utsatts för diskriminering i form av bristande tillgänglighet och att skolan inte har utrett om eleven har behov av särskilt stöd i samband med en funktionsnedsättning. Bland annat ska vårdnadshavaren uppmanat skolan att ge barnet hemuppgifter, men ska enligt anmälan inte ha mött barnets behov.

Händelsen anmäldes till Diskrimineringsombudsmannen, den 12 november, som nu bedömer att fallet ska granskas. DO har nu begärt att Södertälje kommun svarar på frågor kring anklagelserna och krävde ett skriftligt svar innan den 20 januari 2023.

Enligt DO kan en talan om diskrimineringsersättning väckas i domstol om utredningen visar att verksamheten inte följer diskrimineringslagen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2023 11:39
Senast uppdaterad: 31 januari 2023 11:39

Barnmorskan Mimansa Madheden från Järna prisas

IMG_8421

Foto: Södertälje Sjukhus, Pexels.

Den erfarna barnmorskan från Järna, Mimansa Madheden, prisas av insamlingsstiftelsen ”Lets’s Make Love Great Again” för sina insatser.

Barnmorskan Mimansa Madhedens enastående insatser inom svensk sjukvård prisas med ett stipendium. Hon har bland annat gjort flera uppdrag för Läkare Utan Gränser i Pakistan, Zambia, Syrien, Irak och Afghanistan samt hjälper utlandsfödda kvinnor som inte är bekanta med det svenska sjukvårdssystemet och behärskar det svenska språket.

Nu har hon nominerats och uppmärksammats av stiftelsen Lets’s Make Love Great Again.

– Det är så glädjande och värdefullt att, tillsammans med svenska folket, få ge lite tillbaka till hjältarna inom vår sjukvård, säger Niclas Lagerstam verksamhetsledare, i ett pressmeddelande.

Stipendiet är en del av en hyllningsgala anordnad 2020 för att ge något tillbaka till vårdens hjältar. Allmänheten har möjlighet att nominera en Vårdens Hjälte varje år och juryn väljer årligen tio vinnare som får ett stipendium på 10 000 kronor.

”Jag vill nominera barnmorska Mimansa Madheden som är en riktig hjälte, både här i Sverige och ute i världen genom läkare Utan gränser. Med sitt enorma kunnande både medicinskt och om bemötande hjälper hon kvinnor att hitta sin egen kraft att föda sina barn på ett tryggt, självständigt och säkert sätt.”, löd Mimansa Madhedens nominering.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 31 januari 2023 10:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors