Företag i fokus:

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Lärare varnas – Vägrade säga ”hen” till elev

Skola-elever-barn

Bilden är inte relaterad till artikeln.
Foto: Pexels

En lärare vid Waldorfskolan Solvikskolan i Järna har mottagit en varning från Lärarnas ansvarsnämnd efter att ha vägrat använda pronomenet ”hen” för en elev.

I en händelse som rört om i den svenska utbildningssektorn har en tidigare lärare på Waldorfskolan Solvikskolan i Järna, blivit varnad av Lärarnas ansvarsnämnd. Denna åtgärd kommer efter att den kvinnliga läraren nekat att använda pronomenet ”hen” för en elev, trots föräldrarnas önskemål. Incidenten, som ägde rum under åren 2020 och 2021, ledde till att läraren avskedades och skolan dömdes att betala 150 000 kronor i diskrimineringsersättning av DO, Diskrimineringsombudsmannen.

Skolinspektionen inledde en utredning kring händelsen och föreslog en varning som nu bekräftats av Lärarnas ansvarsnämnd. Nämndens beslut baseras på att lärarens agerande utgjorde en långvarig kränkning mot eleven och att hon genom sitt val bidrog till en konflikt inte bara med eleven utan även med elevens vårdnadshavare.

(Annonslänk)

Läraren har försvarat sitt agerande med hänvisning till sin religionsfrihet och argumenterat att skolans policy kring pronomenanvändning introducerades efter de aktuella händelserna. Vidare framförde hon att kravet på att använda ”hen” inte tydligt stöds av Europakonventionen eller svensk lag.

Hennes politiska engagemang i Kristna värdepartiet har också belysts i samband med hennes uttalanden på sociala medier, där hon försvarade sin övertygelse om att det endast finns två biologiska kön och därmed två pronomen.

I ett inlägg på sociala medier förra året framförde Skandinaviska Människorättsadvokaterna att barnet, som då var sju år, aldrig personligen hade meddelat läraren en önskan om att bli tilltalad som något annat än sitt biologiska kön. Det var endast barnets vårdnadshavare som hade uttryckt denna begäran.

– Det handlar i slutändan om en lärare ska tillerkännas grundläggande mänskliga rättigheter, som religionsfrihet och yttrandefrihet. Även om man inte delar lärarens tro eller inställning bör det vara en viktig fråga för alla lärare och samhället i stort, skrev Skandinaviska Människorättsadvokaterna i ett inlägg på Facebook i fjol.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 2 april 2024 08:57

Efter SSK – kan avsluta spelarkarriären

Emily Curlett

Emily Curlett, amerikansk back i SSK damlag säsongen 2023- 24
Foto: Patric Gill

Emily Curlett, 25, kom till SSK i början på januari lagom till Dam Hockeyallsvenskans start. Amerikanskan som gjorde 19 poäng (17+2) på 12 matcher har inte bestämt om hon ska fortsätta sin hockeykarriär som spelare.

-Jag är osäker just nu, säger Emily till Telgenytt.

Det finns lite olika framtidsalternativ för Emily Curlett och om man ska tolka henne rätt lär det dröja innan hon bestämt sig.

-Jag funderar på om jag ska fortsätta spela hockey eller bli tränare. Om jag bestämmer mig för att fortsätta som spelare återvänder jag troligtvis till Sverige.

Två år innan Emily Curlett anlände till Sverige och SSK spelade hon universitetshockey för Ohio AAA Blue Jackets i Columbus.

-Min förhoppning är i så fall att arbeta där, en organisation jag var en del av innan jag kom till Sverige, säger hon.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Att ta steget till coachning från att vara spelare skulle också innebära att hon kommer närmare andra människor med samma religiösa tro som hon själv.

-Programmet är ett katolskt missionsprogram som finns på universitetsområden och kallas FOCUS.

-Jag kommer i så fall utbildas och placeras på ett universitetsområde som har damhockey och där arbeta med campuskyrkan.

-Leda bibelstudier, dela tro med andra studenter och idrottare.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 22:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors