Företag i fokus:

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Scania varnar för att lämna Södertälje

Scania

Foto: Alexander Isa

Scania, en av Södertälje kommuns största privata företag, varnar för att företaget kan lämna Södertälje. Det rapporterade Dagens Industri på söndagseftermiddagen.

Scania, som sedan länge är ett av Södertäljes och Sveriges ledande företag inom industri, står inför en tid av potentiell omvälvning. Företagets anrika närvaro i staden, som varar sedan mer än hundra år tillbaka, kan komma att avslutas om inte villkoren för verksamheten förbättras. Detta meddelar Lars-Henrik Jörnving, Scanias globala chef för industriutveckling, i en kommentar till Dagens Industri.

– Är inte förutsättningarna riktiga kommer vi att titta på andra alternativ, säger Jörnving och uppmanar regionen att vässa villkoren för industrin, till DI.

Lars-Henrik Jörnvin och Scania kräver bättre villkor. Foto: Scania

Denna osäkerhet kring företagets framtid i Södertälje är särskilt betydande med tanke på dess roll som stadens största privata arbetsgivare. Med sina 14 725 anställda, enligt siffror från 2022, utgör Scania en vital del av den lokala ekonomin och arbetsmarknaden. Uttalandet om att överväga flytt från Södertälje innebär en allvarlig varning och kan ha omfattande konsekvenser för Södertäljes industriella framtid.

I slutet på november beslutade Kungliga Tekniska Högskolans, KTH, styrelse att avveckla sin närvaro i Södertälje, en handling som mötte skarp kritik från Lars-Henrik Jörnving. Jörnving uttryckte en önskan om att KTH skulle ha haft mer tålamod i sina ansträngningar att locka studenter till området.

Strax efter KTH:s tillkännagivande, annonserade Scania att de överväger att etablera ett nytt universitet i Södertälje för att fylla tomrummet efter KTH. Trots detta, förblir framtiden för en högre utbildningsinstitution i staden osäker.

– En akademisk partner är viktigt att ha här i staden för Scania och AstraZeneca, sade Scanias Lars-Henrik Jörnving tidigare till SVT.

Men till LT berättar Scanias presschef, Erik Bratthall, nu att det inte finns några som helst funderingar på att lämna Södertälje.

– Det är en väldigt hårt dragen rubrik, säger Bratthall till LT om rubriken i DI. Det finns inga som helst funderingar på att lämna Södertälje. De senaste åren har Scania plöjt ner miljarder kronor i investeringar i Södertälje. Vi har inte gjort några sådana investeringar någon annanstans i vår globala industrimiljö. Vi tror på Södertälje. Vi har vårt hjärta i Södertälje, säger han.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 december 2023 17:08
Senast uppdaterad: 3 december 2023 18:34

Här delar guldpojkarna ut julkort till äldre

Mariekall-1

Från vänster; Emilia Ek, anställd vid boendet, Johannes, Emanuel, Torleif Johansson och Livia.

Under lördagen spred Assyriska FF:s P15 Gold-lag julkänslor genom att dela ut julhälsningar till boende på Mariekällgården, ett initiativ som mötts med öppna famnar.

– Besöket togs emot med glädje, det var kul att barnen tänker på oss, säger Torleif Johansson, som bor på Mariekällgården, till Telgenytt.

I en hjärtvärmande gest har de unga fotbollsspelarna i Assyriska FF P15 Gold, bestående av pojkar födda 2015, tagit initiativet att skapa en bro mellan generationer. Under söndagen besökte de vård- och omsorgsboendet Mariekällgården där de överlämnade handskrivna julkort till de boende, spridande glädje och gemenskap i julens anda.

Detta initiativ är en del av lagets projekt ”Gyllene tider”, som syftar till att öka interaktionen mellan de unga spelarna och äldre generationer.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

– Projektet Gyllene Tider föddes bland föräldrarna. Vi ville visa barnen att det handlar inte enbart om att vara en bra fotbollsspelare, man måste vara en bra spelare utanför planen också. Att bry sig om andra, visa värme och respekt, säger lagledaren för Assyriskas pojkar födda 15, Jan Noah, till Telgenytt.

Ser ni detta som ett återkommande inslag.
– Ja, vi bör minst hålla på till vi slår om till Sommartider,säger Jan och skrattar. Tanken är att vi ska göra liknande samhällsinsatser flera gånger. Jag vet att några av föräldrarna filar på nästa insats. Vi vill gärna inspirera andra lag och föreningar att hänga på oss. Tänk om alla knattelag skickar julkort till alla äldreboenden i staden. Det skulle kännas sakralt.

Responsen från äldreboendet på initiativet var överväldigande positiv. Vårdarna och de boende, inklusive Torleif, som laget fick tillfälle att träffa, tog emot dem med stor glädje. Överraskningen och uppskattningen syntes tydligt i deras reaktioner. Personalen på boendet visade sig också vara mycket hjälpsamma och stöttande under besöket.

Förutom besöket och skicka personliga julhälsningar, har laget också bjudit in de äldre att närvara vid deras fotbollsmatcher, vilket ger de boende en möjlighet att uppleva spänningen och gemenskapen på fotbollsplanen.

– Ja, vi kommer gärna om det inte finns något viktigare, som till exempel läkarbesök, säger Torleif, som tog sig tiden att ungås med barnen under besöket.

Följer du några lokal lag?
– Jag följer Sportklubben, SSK. Det har jag gjort sedan länge. Förr spelade de i Månskensrinken, då bodde jag precis bredvid, så jag kunde komma och gå när jag ville.

Assyriska FF:s P15 Gold. Foto: Privat

Finns det något speciellt budskap i julkorten?
– Förutom God Jul-hälsningar har barnen beskrivit två saker: deras bästa julminne och vad de ska bli när de blir stora. Vi tänkte att det skulle ge mottagarna en tillbakablick på cirka 60-70 år till när de var barn och hade drömmar, säger lagledaren Jan Noah.

Vad tycker pojkarna om att göra denna fina insats?
– I början förstod de inte riktigt varför, men ju fler gånger vi pratade om det och julkorten började trilla in, så började den ena överträffa den andra med ännu ett avancerat julkort. Barnen kände att de gjort något bra och viktigt, en känsla av ödmjukhet infann sig. De tyckte att det var extra kul att detta fått uppmärksamhet av den lokala tidningen förstås, säger han till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 december 2023 15:57
Senast uppdaterad: 3 december 2023 19:04

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors