Företag i fokus:

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nyfödda minskar i Södertälje – Men befolkningen ökar

DA078071-5403-4635-8358-5A113FBFB7B2

Foto: Alexander Isa / Pxhere

Befolkningen ökar i Södertälje, samtidigt var antalet nyfödda i kommunen under 2022 det lägsta antalet på 16 år. Det visar färsk statistik från SCB.

Baserat på folkbokförd befolkning har Statistikmyndigheten sammanställt barnafödandet i Södertälje. År 2022 föddes totalt 1072 barn i kommunen, en minskning från 2021. I Södertälje kommun var det 16 år sedan det föddes så få barn som under 2022, visar ny statistik från SCB.

Den totala folkmängden i kommunen ökade däremot med 1217 invånare. December 2020 passerade Södertälje kommun 100.000 invånare.. Idag bor det numera 102.426 personer som motsvarar en ökning med 1,2 procent jämfört med år 2021. 

Färre nyfödda än på 16 år i Södertälje

– Senast det föddes färre barn i Södertälje var 2006. Då föddes det 1065 barn i kommunen, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB i ett pressutskick.

Men det är inte enbart i Södertälje barnafödandet minskat. Enligt SCB minskade antalet nyfödda i 20 av 21 kommuner i Stockholms län, samt i 215 av Sveriges 290 kommuner under 2022 jämfört med 2021.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Några av de anledningarna som påverkat historiskt är bland annat ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som förändringar i familjepolitiken.

Att Södertäljes befolkning ökat till 102.426 personer menar Lovisa Sköld att det främst beror på inflyttningen som gör att folkmängden i Södertälje ökar.

– 7748 personer flyttade dit under förra året, medan 7040 flyttade därifrån. Trots de relativt låga födelsetalen var det fortfarande fler som föddes än som dog i kommunen, säger Lovisa Sköld befolkningsstatistiker på SCB.

Läs: – Här är Södertäljes populäraste namn 2022

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 februari 2023 10:53
Senast uppdaterad: 22 februari 2023 10:59

Ledarfiguren anmäler anstalt – JO inleder granskning

Kriminalvården

Foto: Kriminalvården.

Abraham Aho, en av polisens utpekade ledarfigurer inom Södertäljenätverket, begränsas att ta ut förundersökningar och andra handlingar nödvändiga för att driva rättsprocesser. Det har Ahos advokat, Ni De Keiser, anmält till Justitieombudsmannen, JO – som nu väljer att granska.

31-åringen har suttit fängslad sedan våren 2021 och dömts att avtjäna 9 år och två månader i fängelse. Han har fortfarande flertalet pågående rättsliga ärenden, men ska enligt en JO-anmälan begränsas av Kriminalvården att ta ut allmänna handlingar.

Sedan han placerades på Kumla har anstalten krävt att betalning för handlingarna enbart ska ske genom hans så kallade ”kioskkonto”. Det i sin tur har enligt advokaten inneburit att Aho i stor utsträckning begränsats att ta del av de allmänna handlingarna, kopplade till hans processer – då intagna förhållandevis har begränsat med pengar.

Den 25 januari upprättade ledargestalten, Abraham Aho, genom sitt anbud, en anmälan till Justitieombudsmannen om allvarliga brister på anstalten.

”Kriminalvårdens hantering snarare utgör regel än undantag och drabbar flertalet intagna inom Kriminalvården, med de konsekvenser det innebär, talar för det.”, skriver advokaten Ni De Keiser i anmälan till Justitieombudsmannen.

Nu begär JO att Kriminalvården yttrar sig över det som förs fram i anmälan och kräver ett svar senast den 21 april.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 21 februari 2023 22:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors