Företag i fokus:

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Agerar mot upplevd diskriminering – bjuder in DO

BFCBB20B-0C3B-40CA-848D-478C8D3EC483

Assyriska Föreningens ordförande, Sonya Aho.
Foto: Alexander Isa/Shamash Oyal

I ljuset av växande oro och anklagelser om diskriminering från Södertälje kommuns sida mot assyrier/syrianer, har Assyriska Föreningen tagit initiativ till att bjuda in Diskrimineringsombudsmannen, DO, för att diskutera dessa allvarliga anklagelser.

– Vi har fått till oss mångas upplevda berättelser. Det är dags att vi tar dessa människor på allvar, säger Assyriska Föreningens ordförande, Sonya Aho, till Telgenytt.

Det har blivit alltmer uppenbart att frustrationen bland Södertäljes assyrier/syrianer växer. Många känner sig felaktigt utpekade och behandlade på ett orättvist sätt av kommunen, en situation som fått bred uppmärksamhet genom flera insändare och debattartiklar. Som en direkt respons på denna ökande missnöje har Assyriska Föreningen valt att agera genom att inbjuda DO till Södertälje för att diskutera den rådande situationen.

Denna utveckling följer efter en serie publika uttalanden och debattinlägg från bland andra Sanny Shamoun, Hülya Koc och Yelda Hadodo, som uttryckt sin oro över kommunens representation och agerande. De riktade särskild kritik mot Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande, för hennes beskrivning av staden och i synnerhet assyrier/syrianer.

”I sin iver att visa omvärlden, regeringen och övriga kommuner i Sverige hur ”duktigt” det jobbas med brottsbekämpning skjuter Godner sig själv i foten.”, skrev debattörerna.

Särskild kritik riktad mot kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Shamash Oyal

Godner kritiseras bland annat för att vid ett seminarium på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) ha sagt att man i Södertälje ”utbildar sig till advokater bara för att hjälpa de kriminella. Det gäller även läkare, mäklare och så vidare.”

Dessutom har ”Initiativet för ett tryggare Södertälje”, som representerar uppemot 50 000 assyrier/syrianer, riktat skarp kritik mot politiker, tjänstemän och enskilda poliser för att på ett svepande och stigmatiserande sätt peka ut Södertäljebor som presumtiva kriminella. I artikeln lyfter bland annat den tidigare socialdemokraten Besim Aho och Birgitta Kaya, som representerar två av Sveriges största syriska kyrkor, fram att kommunen misstänkliggör en stor del av Södertäljes befolkning och därmed skapar större klyftor.

Även Sonya Aho, ordförande för Assyriska Föreningen, som har en stark röst bland folkgruppen, deltog i debatten. På torsdagseftermiddagen klockan 17:00 tar hon emot representanter från DO för att hålla en föreläsning och svara på frågor.

– Vi behöver sprida kunskap om vad diskriminering är, låta människor sätta ord på sina upplevelser. Alla upplevelser är inte diskriminering i lagens mening men kan lik väl upplevas så. Och det är något vi behöver jobba med från olika håll annars kan den frustrationen växa till ett utanförskap som inte är hälsosamt för något samhälle. Det handlar om demokrati och att alla röster ska höras och räknas, säger Sonya Aho till Telgenytt.

Läs även: Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 10:01
Senast uppdaterad: 5 april 2024 00:18

DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Boel

Kommunstyrelens ordförande, Boel Godner (S).

Replik på Boel Godners svar i TN.

Södertäljes ”varumärke” har kommit att bli att Södertäljebor i allmänhet och en viss grupp i synnerhet är lika med den grova organiserade brottsligheten. Om vår högsta representant oavbrutet och på eget initiativ upprepar berättelserna om brott och brottslighet utan att balansera bilden i tillräcklig grad, blir det en skev bild som förmedlas.

Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad. Det är därför viktigt att inte legitimera och förstärka den genom ett slarvigt språkbruk eller genom att helt okritiskt delta i sammanhang där staden och folket porträtteras på ett ensidigt sätt. Alla politiker och tjänstemän i kommunen är med och bygger berättelsen om Södertälje. Den frågan ligger inte bara i medias händer, som det gärna lätt skylls på. Den kan heller inte överlåtas till de kriminella att råda över.

”Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner”

Att människor känner sig utpekade är en reaktion som inte ska ignoreras. Du bör ha kännedom och vara medveten om att det finns krafter som vill avhumanisera assyrier/syrianer genom att koppla gruppen till brottslighet. Det är svårt att förstå att kommunens ledare inte förstår den utsatthet folkgruppen känner. 

Läs även: INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Det är på tiden att du tar till dig av kritiken och inleder dialog för att förstå varför så många av folkgruppen känner som oss. Du borde också tydligare och oftare lyfta fram det positiva med staden och folket. Uppenbarligen finns det brister i ditt sätt att kommunicera utåt, för vi ser inte att du gör det tillräckligt ofta. 

I stället för att lyssna in slår du dövörat till.

I stället för att lyssna in slår du dövörat till. Det signalerar likgiltighet inför vår upplevelse och våra reella farhågor. Ditt svar kan inte tolkas som annat än ett ointresse för att jobba tillsammans mot brottsligheten och samtidigt skapa trygghet, samhörighet och inkludering. 

Ingen tjänar på att vi är tysta om brottsligheten. Men vi tjänar heller inte på att vi låter oss tystas om den felaktiga och överdrivna bild som sprids och de negativa effekter det har på oss och Södertälje.

Hülya Koc, 
Fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo,
skådespelare/regissör

Sanny Shamoun,
Fil Dr psykologi

Läs även: – DEBATT: Sluta svartmåla Södertälje Godner

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 april 2024 10:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors