Företag i fokus:

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Jacqline från Järna briljerade i Mello – Fick flest röster

Jacqline.-FotografStina-Stjernkvist

Fotograf: Stina Stjernkvist, SVT

Jacqline Mossberg Mounkassa från Järna har säkrat sin plats i Melodifestivalens final efter en spännande tredje deltävling i Växjö med flest röster.

I den tredje deltävlingen av Melodifestivalen, som ägde rum i Växjö, stod det klart att Jacqline från Järna tillsammans med Cazzi Opeia går vidare till finalen. Jacqline, som mötte konkurrens från Cazzi Opeia, Klaudy, Clara Klingenström, Gunilla Persson och Kim Cesarion, lyckades imponera på publiken och juryn med sin låt ”Effortless”, skapad av den erfarna låtskrivaren Thomas G:son.

Jacqline Mossberg Mounkassa.
Fotograf: Stina Stjernkvist, SVT

Jacqline, som var den första att uppträda under lördagskvällen, mottog ett stort jubel från publiken, inte minst för hennes samspel med dansarna på scenen. Detta framträdande inte bara bekräftade hennes talang utan markerade även en betydande milstolpe för Thomas G:son, som nu kan stoltsera med att ha flest bidrag i Melodifestivalens final genom tiderna.

Med mest röster i denna deltävling, har Jacqline från Järna cementerat sin plats som en stark utmanare inför finalen.

– Tack, tack så mycket. Wow, det känns overkligt och jag är så tacksam, sade Jacqline i SVT:s sändning.

Fotograf: Stina Stjernkvist, SVT

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 februari 2024 01:09
Senast uppdaterad: 18 februari 2024 01:09

INSÄNDARE: ”Mitt förtroende för Godner har nått botten”

Boel Godner

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S)
Foto: Lucas T

Boel Godners förtroende är i botten. Utanför Södertäljes gränser försöker hon framställa sig som stadens frälsare i kampen mot kriminalitet, men på hemmaplan har hon tappat både stöd och förtroende, inte minst från assyrier/syrianer som hon upprepade gånger har smutskastat.

Bland denna folkgrupp kan hon nu endast drömma om fortsatt förtroende, trots ”försök” till försoning genom att besöka stadens kyrkor. Att Godner kritiseras för att anklaga, svartmåla och peka ut en hel folkgrupp finner hon dock märkligt och betraktar det som ryktesspridning.

Men i dagens artikel i LT avslöjas det att hon, under ett seminarium i november 2023 där hon var inbjuden för att diskutera en forskningsrapport om kriminalitet och brottslighet i Södertälje, gav falska uppgifter. Det bör tilläggas att rapporten främst baseras på information direkt från Södertälje kommun. 

”Att kommunstyrelsens ordförande blev ertappad med lögner bådar inte gott”

Godner uppgav i seminariet att ”Man utbildar sig till advokat, läkare, mäklare, bara för att hjälpa kriminella”. Till sitt försvar om uttalandet sade hon till reportern att ”Det stod så i forskningsrapporten, så jag formulerade mig exakt som det stod”. Men hon avslöjades med lögner när LT:s granskning visade att det inte fanns några direkta eller indirekta citat i rapporten som stödde hennes påståenden om att det finns personer som utbildar sig med det enda syftet att hjälpa kriminella.

Att kommunstyrelsens ordförande blev ertappad av LT:s reporter med lögner bådar inte gott. Mitt förtroende för Godner har nått botten.

Kvinnan längst bak i bussen

Läs även: – Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 februari 2024 18:31
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors