Företag i fokus:

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Ny statistik: Matpriserna nästan 26 procent dyrare

Livsmedel frukt

Foto: Alexander Isa

Matpriserna i Sverige har stabiliserats efter att ha stigit kontinuerligt sedan slutet av 2021, med en genomsnittlig prisökning på nästan 26 procent jämfört med november förra året.

Enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) har matpriserna i Sverige ökat markant sedan november 2021, med en total uppgång på nästan 26 procent. De största prisökningarna har observerats inom varugrupper som kaffe, te, kakao, fisk samt oljor och fetter.

– Mellan december 2021 och mars 2023 steg priserna på livsmedel med i genomsnitt 1,5 procent i månaden. Totalt gick priserna upp med 26,8 procent på 16 månader, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Efter en lång period av stadiga uppgångar, som varade i 16 månader, noterades en minskning av matpriserna för första gången i april 2022. Sedan dess har prisutvecklingen varierat, men överlag visat tecken på stabilisering. I oktober 2022 låg priserna på livsmedel 25,9 procent högre än under motsvarande period 2021.

– Det innebär i praktiken att dagens matprisnivåer sattes under de 16 raka månaderna med prisökningar, säger Carl Mårtensson,

Denna prisökning är en del av en större inflationstrend i Sverige. Enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI), som mäter inflationen i landet, har prisnivån på varor och tjänster generellt ökat med 17,5 procent sedan november 2021. Inom kategorin livsmedel och alkoholfria drycker har alla produkter noterat prisökningar under denna period, med undantag för en underkategori bestående av mineralvatten, läskedrycker, frukt och grönsaksjuicer, som endast stigit med 15,8 procent.

– Kaffe, te och kakao är varugruppen som stigit mest i pris sedan november 2021, med 34 procent. Därefter kommer fisk med en prisökning på 33,5 procent. Apelsiner och tomater är produkterna som ökat mest i pris. De har blivit nästan 89 respektive 80 procent dyrare sedan november 2021. I andra änden finns vindruvor och djupfryst frukt och bär som stigit lite drygt 4 procent i pris.

Produkterna som ökade mest respektive minst i pris mellan november 2021 och oktober 2023

ProduktPrisförändring (%)
Apelsiner88,7
Tomater79,8
Vitkål72,7
Gul lök68,8
Paprika61,0
Purjolök60,8
Djupfryst fisk56,9
Socker53,1
Småcitrus50,7
Mat-, stek- och grilloljor45,3
Gryn14,7
Slanggurka13,5
Kiwi, ananas m.m.12,4
Honung10,7
Salladskål10,7
Vetebröd10,0
Blomkål7,2
Sallad6,4
Djupfryst frukt och bär4,2
Vindruvor4,1

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 08:55
Senast uppdaterad: 20 november 2023 08:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors