Företag i fokus:

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Järnasonen rankas som en av landets mäktigaste

5ea0698617c96_thumbnail

Pressbild: TV4

Järnasonen Mauri Hermundsson är en av landets mäktigaste på sociala medier. Det rapporterar Maktbarometern efter en ny kartläggning.

Sedan 2017 kartlägger Maktbarometern de mest inflytelserika personerna på svenska sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och Youtube och skapar en samlad maktlista. För tredje året i rad är Järnasosonen Mustiga Mauri med på listan och har i år en hög placering.

Med sina 251 tusen följare på Instagram placerar Maktbarometern Mauri Hermundsson på plats 13 som landets mäktigaste. År 2022 befann han sig på plats 24, men klättrade hela 11 platser i år.

Men det är inte den enda kategorin han finns med i. Mustiga Mauri återfinns även i kategorierna Youtube och som Årets makthavare. På Youtube handlar det om det populära programmet ”Uppdrag mat,” där han är programledare och som har miljontals visningar. ”Uppdrag mat” tappar dock två placeringar från föregående år och hamnar från plats fyra till sjätte platsen i år.

Inom kategorin Årets makthavare har Maktbarometern rankat totalt 100 svenska konton. Här placeras Järnasosonen på plats 21, före Bianca Ingrosso (plats 22) och Zlatan Ibrahimovic (plats 31).

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 20 februari 2024 20:07

Liberalerna: Nu gör vi förskolan skärmfri

PIXNIO-Barn-iPad-skola

Foto: Pixnio

Skärmifieringen har svept över skolsverige med en förödande kraft. Idag är det inte ovanligt att små barn sitter framför skärmar redan i förskolan. Detta trots att forskning starkt avråder från det.

Liberalerna kommer nu att ta initiativ för att skärmhetsen i förskolan rullas tillbaka. Skolverket ska föreslå ändringar i förskolans läroplan som innebär att det inte ska finnas krav på att digitala lärverktyg används i utbildningen. Myndigheten ska även föreslå ändringar som innebär att utbildningen i huvudsak ska vara skärmfri för barnen. Skärmexperimentet i förskolan har gått för långt. Det långsiktiga målet är att förskolan ska vara helt skärmfri.

I dag sitter många fyraåringar med skärmar i stället för att utforska världen med sina egna sinnen och ögon. WHO rekommenderar barn mellan två och fem år till högst 60 minuters stillasittande skärmtid per dag. 

Experter på Karolinska Institutet och Lunds universitet har konstaterat att barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten. I studier kopplas mycket skärmtid till sämre språkutveckling och att undervisning på skärmar är bortkastad ur lär- och utvecklingssynpunkt för de allra yngsta barnen.

Metin Hawsho. Liberalernas gruppledare Södertälje

Liberalerna rev därför nyligen upp den förra regeringens nationella digitaliseringsstrategi som bland annat skulle innebära fortsatt digitalisering i förskolan.

Idag är det obligatoriskt enligt förskolans läroplan att även små barn ska använda digitala verktyg, det ändrar vi nu på. Huvudregeln i förskolans läroplan ska i stället vara att undervisningen är skärmfri.

Skärmarna hör helt enkelt inte hemma i förskolan. 

Så gör vi för att barn i förskolan ska utforska paddorna i dammen, snarare än sitta med paddan i soffan.

Självklart ska man få koppla av framför favoritprogrammet på TV eller Youtube ibland. Men skärmar ska vara som lördagsgodis – man ska inte få det för ofta. Skolan och förskolan ska vara arenor för att lära sig saker, för att umgås med andra barn och för att röra på sig. För mycket skärmtid kan leda till koncentrationssvårigheter och tränger undan fysisk aktivitet. Skärmarna hör helt enkelt inte hemma i förskolan. 

Både förskolan och skolan är viktigast för de barn som kommer från resurssvaga hem, där man inte har böcker i bokhyllorna och där man kanske inte pratar svenska.

Liberalerna gör nu en läsoffensiv, vi satsar på skolbibliotek, böcker och mer svenska i lågstadiet. Men för att skolan ska kunna erbjuda lugn och ro så måste skärmarna bort ur förskolan. Vi tar nu viktiga steg för en skola som går tillbaka till grunderna. 

Metin Hawsho,
Gruppledare Liberalerna Södertälje

Evelyn Paz (L)

Alvin Hanna (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 oktober 2023 04:00
Senast uppdaterad: 7 oktober 2023 18:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors