Företag i fokus:

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Vännernas nära möte med den sällsynta gästen i Maren

EADB4BAF-EF03-4EAD-9BAC-DD282A15D284

Liam Shamoon och vännerna fick en överraskande syn vid Maren. Foto: Privat

När vännerna hade samlats vid Maren för en avkopplande dag med fiske överraskades de av ett nära möte med en sällsynt gäst – en lekfull säl som visade upp sin nyfångade måltid.

Det som skulle ha varit en vanlig dag vid vattnet förvandlades till en minnesvärd händelse när gästen plötsligt dök upp precis framför vännerna Liam, Chamoun och Gabriel.

En säl, som tidigare har visat upp sig för Södertäljeborna vid flera tillfällen. Denna gång var sälens närvaro i Maren inte bara en snabb skymt från avstånd – den kom riktigt nära och gav vännerna en närgången och unik upplevelse.

På väldigt nära håll fick vännerna se sälens naturliga beteende när den, med en nyfångad fisk i sitt grepp, åt upp sitt byte.

– Plötsligt såg vi något som kom simmande mot oss. Det tog ett tag att inse att det verkligen var en säl. Det var jättehäftigt att se den så nära, den var inte blyg. Extra kul var att se den äta fisk på så nära håll, säger en glad Liam Shamoon till Telgenytt.

Sälen i Maren under tisdagen

Inte första gången som sälen iakttagits av Södertäljebor.
Det verkar vara samma säl som tidigare har visat sig för Södertäljeborna. Sommaren 2021 blev sälen fångad på bild vid Gästhamnen när den lekte vid kanalen och i närheten av båtbryggorna. Dess närvaro har även noterats utanför Pershagens kust.

I början av sommaren, den 11 juni, kunde den också fångas på bild på den andra sidan av kanalen, nära Mälarbron. Dess frekventa rörelser i området kan troligtvis härledas till den rikliga förekomsten av småfisk, som utgör dess huvudsakliga föda.

Även om det är känt att sälen vistas i Södertälje, är det däremot första gången som det är dokumenterat att den visar sig på så nära håll.

Se även: Här leker sälen vid Södertälje Gästhamn

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 augusti 2023 08:00
Senast uppdaterad: 22 augusti 2023 22:06

Befolkningen minskar för första gången sedan 2009

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Efter 14 år av ökande befolkning minskade antalet invånare i Södertälje under andra kvartalet 2023. Det visar SCB:s senaste statistik.

Södertälje tillhör de 140 kommuner i riket vars befolkning minskade under andra kvartalet. Bland de 26 kommunerna i Stockholms län minskade befolkningen i sex. Fler föddes än dog i Södertälje kommun under andra kvartalet 2023 – men fler flyttade från än till kommunen. Befolkningen minskade med 18 personer jämfört med kvartalet innan. Därmed har Södertälje 102.606 invånare.

Jämfört med för ett år sedan har befolkningen ökat med 544 personer. Södertälje har haft en positiv befolkningsutveckling under de flesta kvartal sedan millennieskiftet, men det är första gången befolkningen minskar sedan fjärde kvartalet 2009.

Under det andra kvartalet flyttade 1669 personer till Södertälje, medan 1838 personer flyttade ut. Kommunen hade med andra ord ett negativt flyttnetto. Det har oftast inte varit fallet historiskt sett. Det är det största negativa flyttnettot under ett kvartal på hela 2000-talet i Södertälje.

Av de 1669 som flyttade in kom de flesta från Stockholms län – 838 personer – medan 485 flyttade in från andra län i Sverige och 346 invandrade från andra länder. Av de 1838 som lämnade kommunen flyttade 1150 till övriga Stockholms län, 498 till andra län och 190 till utlandet.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 augusti 2023 04:00
Senast uppdaterad: 22 augusti 2023 22:05

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors