Företag i fokus:

Är Socialdemokraternas nya målgrupp de svagsinta?

Granberg foto- Liza

Foto: Liza Simosson

Forskning visar på att medelintelligensen har ökat för varje generation under hela 1900 talet fram till 2000 talet, då den i stället sjunker år för år, något som Socialdemokraterna verkar ha tagit fasta på och dragit slutsatsen att sanning och fakta inte är lika viktigt längre, utan det är vad man säger för stunden och hur många som kan tänkas tro på det som räknas!

Jag drar denna slutsats då jag aldrig tidigare sett något riksdagsparti så systematiskt kabla ut uppenbara lögner helt utan att skämmas, även när en lögn synas i riksmedia står man fast vid lögnen då man kallt räknar med att de svagsinta inte ska faktagranska utan i stället blint tro på den falska propaganda som öses ut.

Jag tänker främst på Magdalena Anderssons (S) utspel om att man alltid haft en stram invandringspolitik, det trots att man styrde Sverige mellan 2014–2022 då invandringen var extremt hög och okontrollerad.

Nu påstår Socialdemokraterna att det är alla andras fel att Sverige haft en okontrollerad invandring under Socialdemokraternas period vid makten.
Ett bisarrt utspel, tror ens de svagsinta på den lögnen?

När man ställs mot väggen av journalister som faktiskt ställer de rätta frågorna om Socialdemokraternas politik under perioden 2014–2022 och om den verkligen var för en stram invandring? – Ja då skyller man på Miljöpartiet, det var nog mer en MP regering än en S regering under den perioden. Noterbart är att Daniel Helldén (MP) har varit tydlig med raka motsatsen till en stram invandring om de ska ingå i en regering efter valet 2026 = Repris?

”Att uppenbart ljuga för folket ökar på politikerföraktet”

Att uppenbart ljuga för folket ökar på politikerföraktet enormt och även misstron mot myndighetspersoner, det skadar samhället som helhet.

Som Realist så bygger hela min politiska idé på att politiken ska vara transparent och tydlig i vad man står för och vad man vill göra eller inte göra, man ska också erkänna misstag som gjorts och inte skylla ifrån sig på andra, ta ansvar helt enkelt!

Ni som har följt mig vet att jag inte bara skäller på Sossar, utan även på moderater när det behövs då de sedan 2022 ingår i styret av Södertälje tillsammans med S och MP.

(Annonslänk)

Jag diskriminerar inget parti, alla som slösar bort skattepengar eller ljuger om fakta förtjänar att granskas, oppositionens uppdrag är att granska makthavarna!

Jag har varit tydlig med att jag vill återinföra tjänstemannaansvaret, och att det ska bli konsekvenser även när politiker slarvar bort skattepengar oavsett partitillhörighet!
Jag blir illamående när politiker kan göra bort sig nästan hur mycket som helst utan konsekvens, man löser sina skandaler genom att i efterhand bevilja sig själva ansvarsfrihet,
som i exemplet Fornhöjdsskandalen som sannolikt lett till åtal i det privata näringslivet.

Jag kommer inte helt osökt in på Ingela Nylund Watz (S) som är riksdagsledamot sedan 2010 och varit med under åren 2014–2022 då MP regeringen med S styrde Sverige.

I LT 6/2 drar Ingela i sin insändare helt skamlöst ett streck över S ansvar för samhällsutvecklingen under sina år vid makten, och att bankerna tog ut miljardvinster även under deras tid ”glömmer” hon och menar på att det är nya regeringens fel att bankerna tjänar mycket pengar.

”Drygt 1 år efter maktskiftet antyder Ingela, allt är nya regeringens fel”

Hon glömmer orsaker som kriget i Ukraina, hög inflation och höga räntor, det är inte problemet, utan alla samhällsproblem och familjers försämrade ekonomi har plötsligt uppstått på drygt 1 år efter maktskiftet antyder Ingela, allt är nya regeringens fel.

Att region Stockholm går back för första gången på 20 år sedan S tog över 2022 är också nya regeringens fel enligt Ingela Nylund Watz logik. Sist regionen gick back var också under en period av S styre, men det nämner inte Ingela såklart. Det skapar ett stort politikerförakt att ljuga så uppenbart för folket och förtroendet för politiker sjunker som en sten just tack vara utspel som Ingelas. En Fokus/Novus undersökning under valet 2022 visar på att så många som varannan väljare har tappat respekten för politiker och den politiska processen, inte så konstigt faktiskt.

Det är för Googlekunniga läsare tydligt att Ingelas insändare riktar sig mot svagsinta personer utan verklighetsförankring!

Joakim Granberg
Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:25

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors