Företag i fokus:

Starkt år för Scania – ”Har varit ett händelserikt år”

Kallsater

David Källsäter, vd, Scania Sverige. Foto: Elmia Lastbil.

2023 blev ett framgångsrikt år för Scania. Trots komponentbrist och en svagare konjunktur, lyckades bolaget öka sina marknadsandelar och registreringar av tunga fordon, särskilt förbränningsmotorer.

– 2023 har varit ett händelserikt år där vi bland annat stoppade chassimonteringen i Södertälje under några månader för att anpassa ordinarie chassiline för ellastbilar. Vi invigde även batterisammansättningsfabriken där vi monterar batterimoduler och batteripack baserat på Northvolts celler, säger Scanias VD, David Källsäter.

Med 2856 registrerade fordon under året, vilket representerar en ökning från 40,6 procent 2022 till 43,1 procent 2023, dominerade Scania marknaden för lastbilar med förbränningsmotorer i Sverige.

Källsäter betonade vikten av deras V8-motorer och den nya Super-drivlinan, som utmärker sig med den lägsta bränsleförbrukningen på marknaden enligt jämförelsetester. Han underströk även betydelsen av att minska bränsleförbrukningen i förbränningsmotorer för att nå klimatmål, och lyfte fram möjligheten att använda förnybara drivmedel som HVO, biogas och RME.

– Det är glädjande att elektrifieringen ökar i Sverige. Tyvärr har vi inte kunnat leverera så många fordon under 2023 som vi önskat. Samtidigt är kunderna väldigt nöjda med de ellastbilar som levererats, säger Källsäter.

(Annonslänk)

Förutom framgångar med förbränningsmotorer, gjorde Scania betydande framsteg inom hållbara transportlösningar. Andelen hållbara fordon (RME, gas, elektriska och hybridlösningar) bland Scanias registrerade fordon ökade till 24,2 procent, en ökning med 9,5 procentenheter jämfört med föregående år. Elektriska fordon i branschen ökade med 73,5 procent jämfört med 2022.

Scania har också engagerat sig i att bygga världens mest hållbara ellastbil och införde nyligen gröna inköpskrav på sina leverantörer. I december mottog de den tyska utmärkelsen European Transport Award för sina ellastbilar, baserat på hållbarhetskriterier.

Företaget har ambitiösa klimatmål för sin leverantörskedja, produktion och kundernas koldioxidutsläpp, och var den första lastbilstillverkaren som antog vetenskapliga mål enligt Science Based Target initiative.

– Jag kan konstatera att vår plan för klimatmålen håller. Andelen lastbilar som är anpassade för ett förnybart drivmedel står idag för drygt en fjärdedel av vår totala volym. Inom fem år ska denna volym mer än fördubblas, säger David Källsäter.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 9 februari 2024 18:13

Telge Energi utvidgar energiutbudet med kärnkraft

939A7102-0F52-440B-879A-6E4BA1F7FF4F

Foto: Alexander Isa/Pexels

I ljuset av Europas strävan efter att uppnå sina klimatmål och den växande efterfrågan på fossilfria energilösningar, meddelar Telge Energi en strategisk breddning av sitt energiutbud till att inkludera kärnkraft.

I ett avgörande steg mot en mer hållbar och stabil energiförsörjning har bolaget Telge Energi, som är ledande inom förnybar energi i Sverige, annonserat en expansion av sin energimix för att nu inkludera kärnkraft. Detta initiativ kommer som svar på den ökade nationella efterfrågan på el, de instabila elpriserna och kundönskemål om fler fossilfria energialternativ.

Beslutet är välgrundat i Europaparlamentets erkännande av kärnkraftens vitala roll för att Europa ska kunna nå sina ambitiösa klimatmål, där investeringar i kärnkraft nu ses som hållbara.

Niklas Holberg, VD Telge Energi. Pressbild: Telge

– Just nu ställer världen om. I den framtida energimixen är sol, vind och vatten fortsatt mycket viktiga, men de räcker inte för att tillgodose behovet av stabil, tillgänglig och prisvärd el. Tvärtom råder stor enighet bland experter, politiker och beslutsfattare om att alla fossilfria kraftslag behövs för att vi ska lyckas nå omställningsmålen. Det har varit avgörande för oss inom Telge Energi i beslutet att erbjuda våra kunder el från fossilfria källor, istället för enbart från förnybara, säger Niklas Holberg, VD Telge Energi, i ett pressutskick.

Från januari kommer Telge Energis sortiment att officiellt inkludera el från kärnkraft, med en justering av befintliga kundavtal som träder i kraft den 1 april. Nya kunder ges möjligheten att välja fossilfri el vid tecknande av nya avtal. Dock bibehålls möjligheten för alla kunder att välja el enbart från förnybara källor, om så önskas.

(Annonslänk)

– Vi breddar vårt produktutbud och adderar kärnkraft till portföljen. På så sätt gör vi det enklare för våra kunder att göra smarta val baserat på deras egna önskemål och behov, säger Holberg.

Denna strategiska förändring speglar det växande behovet av elektrifiering för att möta klimatmålen, främja ekonomisk tillväxt och säkerställa välfärden i Sverige. Med en förväntad fördubbling av landets elbehov över de nästa 20 åren, understryker experter vikten av en diversifierad energimix som omfattar alla fossilfria energikällor. Telge Energi anpassar sig till dessa krav genom att ompröva sin tidigare strategi som uteslutande fokuserade på förnybar energi.

Med en kundbas som rankar bland de mest nöjda i landet, markerar Telge Energis nyligen ägarskifte till Fortum, en av Nordens ledande energikoncerner, början på ett nytt kapitel i dess historia.

Läs även: Kommunen säljer Telge Energi för 450 miljoner kronor

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 13:30
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 15:15

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors