Företag i fokus:

Tekniska nämnden vill öppna inre Maren för båttrafik

Maren

Bild: Södertälje kommun

Båtar i inre Maren kan bli verklighet. Efter två decenniers stängning har nu tekniska nämnden lagt fram ett förslag om att öppna inre Maren för båttrafik.

Inre Maren, som varit stängd för båttrafik i cirka 20 år, kan snart se en förändring. Tekniska nämnden har lagt fram ett förslag om en ny bro som möjliggör båttrafik samtidigt som Samhällsbyggnadskontoret har utrett olika alternativ för brotyp och båttrafikens omfattning mellan Borgmästarparken och Slussholmen.

För närvarande består förbindelsen av en gångbro, men den nya broplanen inkluderar alternativ som pontonbro, låg fast bro, högre fast bro eller en öppningsbar bro, i material som trä, stål eller betong.

Enligt Samhällsbyggnadskontoret bör detaljprojektering starta snarast, och ett inriktningsbeslut behövs för vilken båttrafik som ska tillåtas och ges möjlighet att trafikera Maren. Detta på grund av att området kring Inre Maren, inklusive Marenplan och Slussholmen, är under upprustning och ombyggnation, vilket beräknas bli ombyggt under 2024.

Förslag om var den nya Marenbron ska placeras.
Bild Södertälje kommun

Förslaget omfattar även platser för fritidsbåtar, men kräver först politiskt godkännande för vidare utveckling.

”Storlek och typ av båttrafik, ny Marenbro, anslutningar på land samt omfattning av kopplade arbeten som muddring av sjöbotten påverkar projektering och utformning av västra kajen.”, skriver kommunen underlaget för beslut.

Nu på onsdag, den 14 februari, väntas nämnden presentera förslaget för ett inriktningsbeslut.
Förslag angående tillåtna båttyper och brotyper för Maren kommer att presenteras för kommunfullmäktige. Det inkluderar små, medelstora, samt stora fritidsbåtar och segelbåtar. Broalternativen omfattar pontonbro, låg fast bro, hög fast bro, och öppningsbar bro.

Alternativ 1: Fast låg bro

Fördelarna med en lägre högre bro innefattar mindre påverkan på omgivande mark och att fotgängare kommer närmare vattnet. Denna brotyp kan byggas i 3-5 spann, med en nivå för brobanan i mittspannet på ungefär +2,0 meter och en segelfri höjd på ungefär 1,5 meter i mittspannet, beroende på antalet spann och val av material, vilket förväntas minska till cirka 1,0 meter år 2100.

Fast låg bro.
Bild: Södertälje kommun

Alternativ 2: Fast högre bro

Fördelarna med en fast högre bro inkluderar att mindre till medelstora fritidsbåtar kan passera under bron, samt möjligheten att införa pontoner för evenemang. Bron ansluter högre upp på Slussholmen, vilket medför en bättre anpassning och tillgänglighet i förhållande till lutningar och omgivning, samt förbättrar gestaltningen mot Slussholmen. Dessutom, när bron byggs i 1-3 spann, blir nivån för brobanan i mittspannet upp till cirka +4,4 meter, och den segelfria höjden blir upp till cirka 3 meter i mittspannet beroende på antalet spann och valt material, vilket minskar till cirka 2,5 meter år 2100.

Fast högre bro.
Bild: Södertälje kommun

Alternativ 3: Öppningsbar bro

Fördelarna med en öppningsbar bro omfattar ingen höjdbegränsning för båtar, möjligheten att styra insläpp av båttrafik, och att fotgängare kan komma nära vattnet. Denna brotyp kan byggas i 3-4 spann, med en brobananivå på ungefär +2,5 i mittspannet och en segelfri höjd på cirka 2,0 meter i stängt läge, vilket förväntas minska till cirka 1,5 meter år 2100. En öppning på ca 4–5 meter är möjlig, med maskineriet placerat över högsta högvattennivån (+1,80). Bemanning krävs för att hantera öppning och stängning, och det behövs platser för båtar att vänta på båda sidor av bron. Vidare undersökning krävs för att välja typ av öppningsbar bro, exempelvis klaffbro eller svängbro.

Öppninsbar bro.
Bild: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 februari 2024 18:47
Senast uppdaterad: 12 februari 2024 23:25

Ökad diskriminering mot utländsk bakgrund i arbetslivet

Sodertalje-2

En ny rapport från Kommunal lyfter fram en oroande trend av förstärkta negativa attityder och systematisk diskriminering mot personer med utländsk bakgrund i Sverige, särskilt inom arbetsmarknaden.

– Tänk att du fått ett jobb och gör ditt bästa där, men sen får du ändå höra att det är fel på dig. Från kollegorna, anhöriga, politiker – eller regeringen. Det är en mörk verklighet som många medlemmar i Kommunal tyvärr känner igen sig i, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

En nyligen publicerad rapport från fackförbundet Kommunal, betitlad ”Var kommer du ifrån? Egentligen?”, kastar ljus över en bekymrande utveckling där personer med utländsk bakgrund möter ökade hinder och fördomar i samhället och på arbetsplatser. Rapporten, som bygger på omfattande data, visar att utlandsfödda medlemmar i Kommunal är betydligt mer utsatta för trakasserier och diskriminering jämfört med deras svenska motsvarigheter.

Kommunal, som representerar en stor andel av de anställda inom den svenska välfärdssektorn, påpekar att en betydande del av deras medlemsbas består av personer födda utanför Sverige. Trots deras viktiga roll i att upprätthålla välfärdstjänster, indikerar rapportens statistik en tydlig missgynnande av denna grupp. Specifikt lyfter rapporten fram att individer födda i Afrika har en tre gånger högre risk att endast erbjudas tillfälliga anställningar jämfört med de som är födda i Sverige.

Även svenskfödda med afrikanska föräldrar upplever svårigheter att få fasta anställningar, trots att de är fullt integrerade i det svenska utbildningssystemet.

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Rapporten belyser även en låg organisationsgrad bland utlandsfödda medlemmar och deras underrepresentation inom fackförbundet. Med 30 procent av medlemmarna födda i ett annat land, och ytterligare 9 procent som har minst en förälder född utomlands, är det tydligt att denna betydande del av arbetskraften står inför unika utmaningar. Bland de mest framträdande nationalitetsgrupperna inom förbundet är personer med ursprung i Asien och Afrika, vilka utgör en viktig del av Kommunals medlemsbas.

Dessutom framkommer det att utlandsfödda medlemmar löper en högre risk att utsättas för arbetsrelaterade negativiteter såsom trakasserier, mobbning, och osynliggörande. Specifikt är risken för att uppleva hat, hot, och andra former av ovälkommet beteende betydligt högre bland dessa grupper jämfört med deras kollegor födda i Sverige eller Norden.

–  Jag kan konstatera att den här rapporten visar att även vi har mycket kvar att göra. Kommunal ska, på riktigt vara ett fackförbund för alla. Det är dags att vi tar den här debatten på allvar, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 29 februari 2024 01:56

Man utsatt för rånförsök av flera maskerade personer

polis

Arkivbild

Flera maskerade personer överraskade en man och hotade honom med ett okänt föremål, men de lämnade platsen utan att ha lyckats tillgripa något.

(Annonslänk)

På Förmansvägen i Södertälje utsattes en man i 30-årsåldern för ett rånförsök natten mot torsdag. Larmet inkom till polisen klockan 03.26. Enligt initiala rapporter från polisen involverade händelsen flera maskerade personer som försökte sig råna mannen sina ägodelar genom att hota honom med ett okänt föremål.

– Gärningspersonerna har försökt råna målsägande på sina till tillhörigheter vid Saltskog, men inte fått med sig något, säger Ola Österling på polisen till Telgenytt.

Trots deras försök, misslyckades rånet och gärningsmännen avvek tomhänta från platsen.

Den utsatta mannen rapporteras inte ha ådragit sig några skador under det misslyckade rånförsöket. Polisen arbetar nu med att utreda händelsen och en anmälan om försök till rån har upprättats.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 februari 2024 08:13
Senast uppdaterad: 29 februari 2024 08:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors