Företag i fokus:

Tekniska nämnden vill öppna inre Maren för båttrafik

Maren

Bild: Södertälje kommun

Båtar i inre Maren kan bli verklighet. Efter två decenniers stängning har nu tekniska nämnden lagt fram ett förslag om att öppna inre Maren för båttrafik.

Inre Maren, som varit stängd för båttrafik i cirka 20 år, kan snart se en förändring. Tekniska nämnden har lagt fram ett förslag om en ny bro som möjliggör båttrafik samtidigt som Samhällsbyggnadskontoret har utrett olika alternativ för brotyp och båttrafikens omfattning mellan Borgmästarparken och Slussholmen.

För närvarande består förbindelsen av en gångbro, men den nya broplanen inkluderar alternativ som pontonbro, låg fast bro, högre fast bro eller en öppningsbar bro, i material som trä, stål eller betong.

Enligt Samhällsbyggnadskontoret bör detaljprojektering starta snarast, och ett inriktningsbeslut behövs för vilken båttrafik som ska tillåtas och ges möjlighet att trafikera Maren. Detta på grund av att området kring Inre Maren, inklusive Marenplan och Slussholmen, är under upprustning och ombyggnation, vilket beräknas bli ombyggt under 2024.

Förslag om var den nya Marenbron ska placeras.
Bild Södertälje kommun

Förslaget omfattar även platser för fritidsbåtar, men kräver först politiskt godkännande för vidare utveckling.

”Storlek och typ av båttrafik, ny Marenbro, anslutningar på land samt omfattning av kopplade arbeten som muddring av sjöbotten påverkar projektering och utformning av västra kajen.”, skriver kommunen underlaget för beslut.

Nu på onsdag, den 14 februari, väntas nämnden presentera förslaget för ett inriktningsbeslut.
Förslag angående tillåtna båttyper och brotyper för Maren kommer att presenteras för kommunfullmäktige. Det inkluderar små, medelstora, samt stora fritidsbåtar och segelbåtar. Broalternativen omfattar pontonbro, låg fast bro, hög fast bro, och öppningsbar bro.

Alternativ 1: Fast låg bro

Fördelarna med en lägre högre bro innefattar mindre påverkan på omgivande mark och att fotgängare kommer närmare vattnet. Denna brotyp kan byggas i 3-5 spann, med en nivå för brobanan i mittspannet på ungefär +2,0 meter och en segelfri höjd på ungefär 1,5 meter i mittspannet, beroende på antalet spann och val av material, vilket förväntas minska till cirka 1,0 meter år 2100.

Fast låg bro.
Bild: Södertälje kommun

Alternativ 2: Fast högre bro

Fördelarna med en fast högre bro inkluderar att mindre till medelstora fritidsbåtar kan passera under bron, samt möjligheten att införa pontoner för evenemang. Bron ansluter högre upp på Slussholmen, vilket medför en bättre anpassning och tillgänglighet i förhållande till lutningar och omgivning, samt förbättrar gestaltningen mot Slussholmen. Dessutom, när bron byggs i 1-3 spann, blir nivån för brobanan i mittspannet upp till cirka +4,4 meter, och den segelfria höjden blir upp till cirka 3 meter i mittspannet beroende på antalet spann och valt material, vilket minskar till cirka 2,5 meter år 2100.

Fast högre bro.
Bild: Södertälje kommun

Alternativ 3: Öppningsbar bro

Fördelarna med en öppningsbar bro omfattar ingen höjdbegränsning för båtar, möjligheten att styra insläpp av båttrafik, och att fotgängare kan komma nära vattnet. Denna brotyp kan byggas i 3-4 spann, med en brobananivå på ungefär +2,5 i mittspannet och en segelfri höjd på cirka 2,0 meter i stängt läge, vilket förväntas minska till cirka 1,5 meter år 2100. En öppning på ca 4–5 meter är möjlig, med maskineriet placerat över högsta högvattennivån (+1,80). Bemanning krävs för att hantera öppning och stängning, och det behövs platser för båtar att vänta på båda sidor av bron. Vidare undersökning krävs för att välja typ av öppningsbar bro, exempelvis klaffbro eller svängbro.

Öppninsbar bro.
Bild: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 februari 2024 18:47
Senast uppdaterad: 12 februari 2024 23:25

Larm om villabrand – flera räddningsenheter ryckte ut

Brandkår

Arkivbild

Under natten larmades räddningstjänsten till en brand i en villa i Viksberg. Branden, som upptäcktes i källaren, kunde snabbt släckas av de boende.

(Annonslänk)

Strax efter klockan 01:21 natten mot måndag nådde larmet om en brand räddningstjänsten, och flera enheter ryckte omedelbart ut till adressen på Viksbergsvägen. Vid ankomsten till platsen konstaterade räddningstjänsten att en brand hade startat i ett källarutrymme i byggnaden.

– Det ska ha brunnit i en elcentral som var belägen i ett källarutrymme. Det ska ha sedan spridit sig till ved som låg på golvet. Boende släckte branden och vi är där för att vädra ut, säger räddningstjänstens vakthavande befäl till Telgenytt.

Tack vare snabbt och effektivt agerande från boende kunde branden begränsas till utrymmet där den startade. Inga personskador rapporterades i samband med händelsen, och brandorsaken är för närvarande under utredning.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 02:18
Senast uppdaterad: 15 april 2024 02:20

INSÄNDARE: En täljebos syn på Hjälmsättra 1:3s utveckling

Skärmavbild 2024-04-15 kl. 10.19.33

Bild/Illustration: Södertälje kommun

HSB planerar att bygga höghus och radhus på Hjälmsättra 1:3, ett område kännetecknat av naturmark med lantlig karaktär, omgiven av skog och småhusbebyggelse. Området, beläget vid Tallbystrands naturreservat är en del av den gröna korridoren till Bornsjön och Storstockholms reservvattentäkt, vilket är kritiskt för regionens ekologi.

Alla samfällighetsföreningar i området, vilket innefattar mer än 1500 boende i viksberg/viksäter uppvaktade politiken, Buller (S), där föreningarna, alla med olika ingångsvinklar ändå framförde den gemensamma synen att man ville behålla den lummiga och lantliga bebyggelsekaraktären med mycket hög social sammanhållning och att området är viktigt naturmässigt.

  • Men, lyssnar politikerna? Knappast, man går på HSB´s idéer och inte lokalsamhällets.
    Inte nog med det man gör en detaljplan som är så generös att förutom höghusen vet ingen vad som ska byggas radhus, parhus eller villor? Spelar väl ingen roll HSB får göra som de vill, det anser politikerna.

Referensbilder

Miljöpåverkan och ekonomiska konsekvenser:
Grundvattnet, som ligger nära ytan, kräver specialtillstånd och kostsamma lösningar för vatten och avlopp, inklusive specialtillverkade pumpstationer med anläggningar under grundvattennivån. Dessutom är området en del av Bornsjöns vattenskyddsområde, skylten som talar om det går inte att missa. Kostnaderna för att bygga ut vatten och avlopp överstiger vida anslutningsavgifterna men kostnaden får telgeborna betala, inte HSB det har politikerna bestämt.

När vi pratar om miljö får vi inte glömma den elektromagnetiska strålningen från luftledningar som passerar genom områdets nordöstra hörn. Kanske en 170Kw ledning i framtiden. Det gör inget HSB får som de vill bygg så nära man får tycker politikerna.

”HSB bygger bort och politikerna betalar HSB 400.000kr för det.”

Biologisk mångfald:
Förutom att de vattenhål som frekvent används av både älg, vildsvin, rådjur och allt småvilt som finns kommer reduceras till en spillra, försvinner områden som är hem för flera skyddade arter, bland dessa finns den Större vattensalamandern, Kungsfågeln, Gröngölingen och svamparten Tallticka. Dessa arter är redan känsliga för habitatförlust och för att få bygga ska arterna flytta på sig. Politikernas brist på hänsyn till dessa arter är alarmerande. För att HSB i huvud taget ska kunna bygga måste långtgående skyddsåtgärder och framtida uppföljningsprogram hanteras, det har Länsstyrelsen bestämt, men får HSB stå för fiolerna? Nej det får vi södertäljebor bekosta för all framtid, det har politikerna bestämt.

(Annonslänk)

Nej HSB ska betala så lite som möjligt och Södertäljeborna ska bli glada för vi ska få förbättrad tillgängligheten till Talbyskogens naturreservat, vi ska få 10 parkeringsplatser för att få besöka den fina naturen som HSB bygger bort och politikerna betalar HSB 400 000kr för det.

Sammanfattning:
Detta scenario väcker frågor om varför politikerna ställer upp på HSBs önskan om exploatering på bekostnad av både den biologiska mångfalden och Södertäljebornas ekonomi.
Är det så här Södertäljes politiker hanterar våra skattemedel?
Varför ställer sig politikerna bakom ett projekt som tydligt underminerar både miljömässig hållbarhet och ekonomisk sans? Varför subventioneras ett stort byggbolags vinster på bekostnad av Södertäljebornas vilja, ekonomi och hälsa?

I slutändan måste vi fråga oss – för vems skull bygger vi i vår kommun? Och till vilket pris?

/ Täljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 00:05
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors