Företag i fokus:

Tekniska nämnden vill öppna inre Maren för båttrafik

Maren

Bild: Södertälje kommun

Båtar i inre Maren kan bli verklighet. Efter två decenniers stängning har nu tekniska nämnden lagt fram ett förslag om att öppna inre Maren för båttrafik.

Inre Maren, som varit stängd för båttrafik i cirka 20 år, kan snart se en förändring. Tekniska nämnden har lagt fram ett förslag om en ny bro som möjliggör båttrafik samtidigt som Samhällsbyggnadskontoret har utrett olika alternativ för brotyp och båttrafikens omfattning mellan Borgmästarparken och Slussholmen.

För närvarande består förbindelsen av en gångbro, men den nya broplanen inkluderar alternativ som pontonbro, låg fast bro, högre fast bro eller en öppningsbar bro, i material som trä, stål eller betong.

Enligt Samhällsbyggnadskontoret bör detaljprojektering starta snarast, och ett inriktningsbeslut behövs för vilken båttrafik som ska tillåtas och ges möjlighet att trafikera Maren. Detta på grund av att området kring Inre Maren, inklusive Marenplan och Slussholmen, är under upprustning och ombyggnation, vilket beräknas bli ombyggt under 2024.

Förslag om var den nya Marenbron ska placeras.
Bild Södertälje kommun

Förslaget omfattar även platser för fritidsbåtar, men kräver först politiskt godkännande för vidare utveckling.

”Storlek och typ av båttrafik, ny Marenbro, anslutningar på land samt omfattning av kopplade arbeten som muddring av sjöbotten påverkar projektering och utformning av västra kajen.”, skriver kommunen underlaget för beslut.

Nu på onsdag, den 14 februari, väntas nämnden presentera förslaget för ett inriktningsbeslut.
Förslag angående tillåtna båttyper och brotyper för Maren kommer att presenteras för kommunfullmäktige. Det inkluderar små, medelstora, samt stora fritidsbåtar och segelbåtar. Broalternativen omfattar pontonbro, låg fast bro, hög fast bro, och öppningsbar bro.

Alternativ 1: Fast låg bro

Fördelarna med en lägre högre bro innefattar mindre påverkan på omgivande mark och att fotgängare kommer närmare vattnet. Denna brotyp kan byggas i 3-5 spann, med en nivå för brobanan i mittspannet på ungefär +2,0 meter och en segelfri höjd på ungefär 1,5 meter i mittspannet, beroende på antalet spann och val av material, vilket förväntas minska till cirka 1,0 meter år 2100.

Fast låg bro.
Bild: Södertälje kommun

Alternativ 2: Fast högre bro

Fördelarna med en fast högre bro inkluderar att mindre till medelstora fritidsbåtar kan passera under bron, samt möjligheten att införa pontoner för evenemang. Bron ansluter högre upp på Slussholmen, vilket medför en bättre anpassning och tillgänglighet i förhållande till lutningar och omgivning, samt förbättrar gestaltningen mot Slussholmen. Dessutom, när bron byggs i 1-3 spann, blir nivån för brobanan i mittspannet upp till cirka +4,4 meter, och den segelfria höjden blir upp till cirka 3 meter i mittspannet beroende på antalet spann och valt material, vilket minskar till cirka 2,5 meter år 2100.

Fast högre bro.
Bild: Södertälje kommun

Alternativ 3: Öppningsbar bro

Fördelarna med en öppningsbar bro omfattar ingen höjdbegränsning för båtar, möjligheten att styra insläpp av båttrafik, och att fotgängare kan komma nära vattnet. Denna brotyp kan byggas i 3-4 spann, med en brobananivå på ungefär +2,5 i mittspannet och en segelfri höjd på cirka 2,0 meter i stängt läge, vilket förväntas minska till cirka 1,5 meter år 2100. En öppning på ca 4–5 meter är möjlig, med maskineriet placerat över högsta högvattennivån (+1,80). Bemanning krävs för att hantera öppning och stängning, och det behövs platser för båtar att vänta på båda sidor av bron. Vidare undersökning krävs för att välja typ av öppningsbar bro, exempelvis klaffbro eller svängbro.

Öppninsbar bro.
Bild: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 februari 2024 18:47
Senast uppdaterad: 12 februari 2024 23:25

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors