Företag i fokus:

Assyriska firar 50 år med expansion till Kanada

8034B373-5E04-4321-8A22-1681026BC025

Moussa Esa, ordförande för Assyriska FF
Foto: Adam Colvin, Wikimedia/Pressbild

I år är det exakt 50 år sedan Assyriska FF grundades i Södertälje. I samband med sitt jubileum meddelar klubben att de tar ett stort steg genom att etablera en systerklubb i Kanada.

Assyriska FF, fotbollsföreningen som har varit en symbol många världen över, firar i år sitt 50-årsjubileum. Klubben, som startades 1974 och gjorde historia 2005 genom att nå Sveriges högsta fotbollsserie, Allsvenskan, utvidgar nu sin verksamhet internationellt. Med rötter djupt förankrade i assyrisk kultur och med en vision om att förena folkgruppen över hela världen, meddelar klubben stolt etableringen av en systerklubb i Kanada.

– Det är väl känt att Assyriska har supportrar över hela världen, det här är ytterligare ett tecken på att sagan är internationell och har sitt nästa kapitel i Nordamerika, säger Moussa Esa, ordförande för Assyriska FF.

Denna nya satsning, ledd av George Oshanna i Kanada, siktar på att replikera Assyriskas framgångar i Sverige på den kanadensiska fotbollsscenen. Målet är att skapa en fotbollsförening som inte bara fostrar talanger enligt den svenska modellen men också stärker det assyriska gemenskapen internationellt.

Assyriska FF etablerar sig i staden London, Ontario, med närmare 400 000 invånare i Kanada.
Foto: Adam Colvin, Wikimedia

– Initiativet togs av några supportrar från Kanada, närmare bestämt London Ontario. De tog kontakt med oss och berättade om sin kärlek för Assyriska FF, för fotboll och för den assyriska gemenskapen i staden. De har följt laget i Sverige under en lång period och berättade om hur det ville göra samma Assyriska FF gjort i Sverige, säger Esa.

Genom att introducera en franchise av sitt varumärke i Kanada, strävar Assyriska FF efter att fortsätta sin tradition av framgång och samhörighet, denna gång över Atlanten.

– Den nya klubben kommer på engelska att heta Assyriska Soccer Club (ASC) och använda sig av samma logotyp som originalet och de kommer följa vår värdegrund som klubb. Genom detta projekt hoppas vi kunna vara mer närvarande som moderklubb och spela rollen som det landslag vi varit genom åren. Så här kan vi också öka antalet aktiva supportrar, vilket är otroligt välkommet, säger Esa.

Med planer på att snabbt etablera en ungdomsakademi och rekrytera spelare, ser framtiden ljus ut både för den nya klubben i Kanada. George Oshanna, med en livstid av fotbollserfarenhet och en passion för Assyriska FF, står i spetsen för detta ambitiösa projekt som lovar att bli en milstolpe i klubbens redan imponerande historia.

– Att vi är klara med allt pappersarbete nu är helt otroligt, det känns som att min barndomsdröm har blivit verklighet. Nu äntligen kan jag få en egen Assyriskatröja så som jag alltid bett om från mina släktingar i Sverige men aldrig fått, säger kanadensaren George Oshanna.

Klubben i Kanada bildas officiellt den 14 februari 2024.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 februari 2024 08:00
Senast uppdaterad: 14 februari 2024 00:36

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors