SSK mot AIK i oktober, laget från Solna kan bli ett potentiellt motstånd för Södertälje Sportklubb i det stundande slutspelet i hockeyallsvenskan. Foto: Daniel Hansson
Åtta matcher återstår för SSK och de flesta andra lagen i hockeyallsvenskans grundserie. De som har intresset och följer sitt favoritlag i landets näst högsta hockeyliga vet förutsättningarna vid det här laget.
Redan nu så kan man i vissa matcher se att slutspelet närmar sig. Det börjar bli mer grinigt på isen i matcherna, mindre skönspel och mer kampmoment. I alla fall i de matcher där lagen i toppen ställts mot varandra.
Brynäs är i förarsätet vad gäller seriesegern, just nu är man 7 poäng före tabelltvåan AIK. Med lika antalet matcher och poäng kvar att spela som övriga motståndarlag känns det ganska avlägset att laget från Gävle (Brynäs) ska missa att vinna grundserien. Att sluta etta innebär fördelen att först få välja motståndet i kvartsfinalerna.
Det har varit jämnt mellan lagen som legat på de sex första platserna. Och det kommer vara jämnt om topplaceringarna ända in i sista omgången, det är känslan. En seger eller en förlust kan för ett lag göra att de avancerar 2 till 3 placeringar antingen upp eller ner i den tajta tabellen.
SSK då – Laget från kringelstan har till stora delar av säsongen legat i toppen av tabellen. Det finns dock en viss oro, i alla fall om jag ur ett supporterperspektiv får låta tankarna skena iväg lite. Resultaten och i vissa matcher också med fokus på prestation och matchbild har Sportklubben i mötena med de övriga fem lagen som tillhör topp 6 haft väldigt skral utdelning poängmässigt.
Om man speciellt tänker matcherna mot Djurgården så har de fått diktera villkoren för mycket i matcherna enligt min mening. Från och med tredje perioden i första mötet lagen emellan så har Djurgården varit klart bättre spelmässigt än SSK. Det har också speglat sig resultatmässigt.
Sammantaget mot de här toppkonkurrenterna (Brynäs, AIK, Djurgården, Mora, Björklöven) har Södertälje blivit mer tydligt synade i var de är mest sårbara. Man har blivit brutalt straffade av de här lagen när man inte ”varit på tå” och exempelvis tappat puckar eller slarvat med passningar på olämpliga ställen. Där har spelet lite stundtals i matcherna varit lite för naivt. Något som huvudtränare Magnus Bogren också varit inne på i intervjuer efter de matcherna.
Som lag behöver SSK bli lite mer syniska, rakare i sitt spel med minimerad risktagning och kanske till och med mer tråkiga som lag att möta. I ett kommande slutspel är det inte det lag som vill spela mest underhållande och publikfriande hockey som slutligen kommer stå där som ett SHL-lag utan de som har tålamodet och förmågan att spela den syniska hockey som jag skriver om.
Att konsekvent göra rätt saker, att konsekvent orka ta rätt ta rätt beslut, om man så vill ”tråka ut” motståndarna, gå under skinnet på dem. De som bäst kontinuerligt utför de ”tråkiga” detaljerna i spelet såsom täcka skott, lägga stolthet i spelet utan puck, hålla sig på rätt sida regelboken men ändå ligga på gränsen. Få spelarna i motståndarlagen ur balans, att få de bärande spelarna att tröttna på att ständigt ha bevakning på sig och fysiskt spel mot sig.
Det är klassiska avgörande moment i slutspelstider och de kommer vara avgörande faktorer även den här gången när slutspelen i HA och SHL har avgjorts.
Målvaktsspelet har varit en het potatis under säsongen, i bild från vänster Tomas Sholl och från höger Claes Endre Foto: Shamash Oyal
Skulle kunna spinna vidare på allt tjat om SSK:s målvaktsduo, en diskussion som letts till absurdum. Väljer att försöka se helheten i matcherna istället. De två senaste matcherna mot Kalmar och Brynäs kan man ju till exempel tänka att en större effektivitet i förhållande till skapade målchanser faktiskt kunnat ge laget chans till poäng i bägge matcherna, oavsett om Claes Endre hade en ”grov” miss mot Brynäs.
Ja, visst ska målvakten ibland hjälpa laget med oväntade räddningar efter slarv eller att ha blivit överspelat. Men kan man då inte också vända på det och säga att målvakten kan få hjälp av de som ska producera offensivt då är tillräckligt hungriga och effektiva för att göra mål och skapa tillräckligt för att kunna göra det? Ge och ta.
Ponera att någon av målvakterna gör en supermatch och räddar det de ska göra och lite till, men att laget offensivt inte lyckas göra mål framåt, laget förlorar med 1-0 på grund av att målet blev till av en felpass i slottet framför målvakten som då är chanslös att rädda pucken.
Åter igen ur ett supporterperspektiv så gillar man aldrig när SSK förlorar, är aldrig nöjd vid en förlust men vad blir analysen av det? Min slutsats är att det borde finnas en viss rim och ranson än att gång på gång hänvisa till en individs handhavande efter en förlust. Se matchen i sin helhet och inte bara relatera till en enskild händelse.
Södertälje Sportklubb har i hockeyallsvenskans slutskede bland annat kvar att möta Djurgården(hemma), Björklöven(hemma), Mora(borta). Tre chanser att visa potentiella slutspelsmotståndare att det är för tidigt att räkna ut laget. Det är också viktig att få med sig ett par segrar från de matcherna. Det ska inte underskattas, det är viktigare än man tror. Sätta sig i respekt och att de lagen får något att tänka på. Att täppa till de svagheter man i tidigare matcher blivit straffade för, visa att det finns motmedel att såra motståndaren tillbaka, se deras svagheter. Det är det mentala spelet som kallas ishockey.
Den här upplagan av SSK:s A-lag har de flesta ingredienserna för att vara just det jobbiga och syniska slutspelslaget som kan lyckas hela vägen. Då behöver alla chippa in på sin roll i laget, acceptera att inte alltid få mest istid. Skitjobbet som inte alltid är glamoröst i den här sporten behöver göras i byte efter byte. Tålamod, tålamod, enkelhet, start – stopp, outröttligt slit i bägge riktnigar, ha det där lilla extra flytet och medstudsen. Hockeyklyschor allt ihop men enda vägen till framgång i ett slutspel. Och en frisk Linus Videll.
Var det någon som sa ”play dirty” ?
