Företag i fokus:

21-åringen utvisas från Sverige – Men familjen får stanna kvar

3B640C7B-2105-4CBA-9308-873EE3D1942C

Södertäljebon, Alejandro Yanez.
Foto: Privat

Han kom till Sverige som 16-åring med sin familj för sex år sedan från Venezuela efter att familjen hotats i hemlandet. Nu sitter Alejandro Yanez, 21, i förvar och ska skickas tillbaka – helt ensam.

– Jag är inlåst i Märsta tills jag utvisas, säger Alejandro Yanez till Telgenytt över telefonsamtal.

Sedan sin ankomst till Sverige har Alejandro, 21, anpassat sig till det svenska samhället genom att lära sig språket, studera och arbeta. De senaste två åren har han bott med familjen i Södertälje. Trots sina ansträngningar att integreras och bidra till samhället, har Migrationsverket beslutat om hans utvisning, vilket innebär att han skiljs från sin familj som får stanna i Sverige.

– Mitt gamla liv i Venezuela har försvunnit helt och hållet. Jag har ingenstans att bo eller någon släkting som kan ta emot mig, alla har lämnat landet. Jag riskerar att bli hemlös i ett av de mest osäkra länderna i Sydamerika.

(Annonslänk)

Alejandro sökte asyl i Sverige 2018, tillsammans med föräldrarna och systern, men fick avslag tre år senare – samma år som han tog studenten och planerade för högre utbildning. I en ny ansökan som familjen upprättade argumenterade han, i en gemnsam ansökan med familjen, för att beviljas uppehållstillstånd. Hans familj fick till slut uppehållstillstånd genom arbete december 2022, men Alejandro föll mellan stolarna i systemet på grund av byråkratiska detaljer kring arbetstid och ansökningsdatum.

Men i oktober 2023 fick han ett nytt brev från myndighten där de krävde att han skulle inkomma med en egen ansökan.

– Vi förklarade min situation, att jag kom till Sverige som minderårig, hade pluggat och tagit studenten för knappt några månader sedan och var beroende av min familj för försörjning. Ansökan lämnades in och Migrationsverket sa aldrig något om saken, därför trodde vi att det inte skulle bli några problem.

En månad senare fick Södertäljebon Alejandro avslag.

– Anledningen till deras beslut är att det finns ett krav om att man ska ha jobbat minst fyra månader hos samma arbetsgivare. Deras tolkning är att jag ska ha jobbat minst fyra månader innan december 2022 och inte oktober 2023, när de krävde att jag skulle skicka in en egen ansökan. I december 2022 rådde alltså helt andra omständigheter då jag var enbart medsökande. För övrigt uppfyllde jag alla villkor gällande lön, försäkring och så vidare.

Efter årsskiftet kom då brevet från Migrationsverket som försatte honom i en mycket svår situation.

Alejandro Yaves med familjen.
Foto: Privat

– Jag fick en kallelse från Migrationsverket för en månad sedan utan att de skrev vad det gällde. När jag kom dit möttes jag av två poliser som tog mig till förvar. Så nu är jag inlåst tills jag utvisas, säger Alejandro Yanez till Telgenytt, som berättar att han endast fått träffa sin familj två gånger sedan frihetsberövandet.

Under den senaste månaden har Alejandro suttit i förvar i Märsta, med begränsad kontakt med sin familj och dessutom förhindras tillgång till sina sparpengar.

– Jag har framställt min situation och riskerna med en utvisning genom en verkställighetshinder som jag fått avslag för. Därefter bestämde Migrationsverket att frihetsberöva mig och ta mig i förvar, trots att jag har alltid samarbetat med dem och yrkat att jag behöver mer tid för att avsluta mina anknytningar till Sverige, bland annat ta ut mina sparpengar från banken, vilket jag inte kan göra utan mitt pass som är inlämnad hos Migrationsverket.

Som ett sista försök har vänner, familj och kollegor startat en namninsamling för att Alejandro ska få stanna kvar i Sverige, samt en ekonomisk insamling som ska täcka juridiska kostnader.

– Jag har byggt upp ett helt liv som bara ska kastas bort, säger Alejandro Yanez till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 21 februari 2024 15:28

Stor satsning på infrastrukturen planerad för Södertälje

C

Gustav Hemming (C). Pressbild

Trafikverket presenterade förra veckan sitt inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen, med särskilt fokus på Södertäljes roll i den regionala utvecklingen.

Den 15 januari lade Trafikverket fram sitt inriktningsunderlag för den kommande planperioden 2026–2037. Underlaget, som även skickades på extern remiss, inkluderar Södertälje som en viktig del av regionens infrastrukturella framtid. Enligt Gustav Hemming (C), behöver Stockholmsregionen, inklusive Södertälje, betydande investeringar för att stärka och säkra sin infrastruktur.

(Annonslänk)

– Från ett Stockholmsperspektiv är insatser för att säkra framkomligheten genom Södertälje, en bättre järnväg mellan Oslo och Stockholm och nya stambanor starkt motiverade både för beredskapen för konkurrenskraften och för klimatet, säger Hemming (C), infrastrukturregionråd i Region Stockholm.

Trafikverket betonade vikten av att noggrant utvärdera kostnader och nyttor i nya infrastrukturprojekt, med en prioritering på drift och underhåll. I dagsläget saknas dock finansiering för nya infrastrukturprojekt. Dessutom uppmärksammas ett finansieringsgap på cirka 140 miljarder kronor som krävs för att underhålla befintlig infrastruktur.

– Vi har en stor underhållsskuld i Stockholmsregionen och i landet i övrigt. Regeringen behöver skjuta till mer pengar till regionerna i länsplanerna. Att Trafikverket och regeringen pratar om beredskap saknar trovärdighet när regeringen inte tillför de medel som behövs, Gustav Hemming (C), infrastrukturregionråd.

Slutligen framhåller Trafikverket utmaningen med att nå de uppsatta klimatmålen med de nuvarande styrmedlen, vilket kan påverka både regional och nationell infrastrukturutveckling. Denna situation understryker behovet av förnyade ansträngningar och strategier för att säkerställa en hållbar och effektiv infrastruktur i Södertälje och Stockholmsregionen.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2024 19:51
Senast uppdaterad: 24 januari 2024 19:51

DEBATT: Inför en beredskapskurs för Södertäljes invånare

Metin Hawsho, Liberalernas gruppledare i kommunfullmäktige

De senaste åren har vi tyvärr blivit påminda om behovet av krisberedskap. Först coronapandemin och sedan kriget i Ukraina. Det är viktigt att det finns en stor förståelse och medvetenhet om hur man på bästa sättet förbereder sig för en kris.

Det är viktigt att varje person som kan har möjlighet att se efter sig själv i händelse av kris så att samhällets resurser kan användas för de som verkligen behöver hjälp.

Ett första steg för att göra samhället mer väl förberett på eventuella kriser är att höja medvetenheten hos befolkningen. Här kan och borde kommunen spela en viktig roll. I Nacka har ett samarbete mellan kommunen och Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) inletts för att erbjuda kommuninvånarna utbildning om krisberedskap. Södertälje borde ta efter.  

”extra viktigt att budskapet om vad som förväntas av varje individ i händelse av kris når ut till alla”

I det allvarliga säkerhetsläge som vi befinner oss i är det av största vikt att samhällets beredskap är hög. I en stad som Södertälje där det finns integrationsutmaningar är det extra viktigt att budskapet om vad som förväntas av varje individ i händelse av kris når ut till alla.

Vi vill att Södertälje kommun inför en beredskapskurs på svenska och flera andra språk med många talare i Södertälje. Vi vill också att kursen till skillnad från Nacka inte ska vara enbart digital utan ske på plats exempelvis i Stadshuset, men med möjlighet att delta digitalt. För att maximera antalet deltagare behöver kursen var så lättillgänglig som möjligt.

Förmodligen och förhoppningsvis behöver aldrig kunskaperna från den här kursen användas i verkligheten. Men det gör inte beredskapskursen mindre nödvändig. Även om vi kan hoppas att Sverige och Södertälje aldrig hamnar i en allvarlig samhällskris eller i krig så måste vi utgå från att det kan hända. 

Det handlar i grund och botten om samhällets fortlevnad när det utsätts för extrema påtryckningar och påfrestningar. Att vara väl förberedd för kris är en ödesfråga. Förmågan att hålla samhället vid liv i extrema situationer hänger på folkets krisberedskap. Kommunen har en roll att fylla och därför har vi lagt en motion om just detta till kommunfullmäktige.

Metin Hawsho,
Liberalernas gruppledare i kommunfullmäktige

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2024 18:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors