Företag i fokus:

21-åringen utvisas från Sverige – Men familjen får stanna kvar

3B640C7B-2105-4CBA-9308-873EE3D1942C

Södertäljebon, Alejandro Yanez.
Foto: Privat

Han kom till Sverige som 16-åring med sin familj för sex år sedan från Venezuela efter att familjen hotats i hemlandet. Nu sitter Alejandro Yanez, 21, i förvar och ska skickas tillbaka – helt ensam.

– Jag är inlåst i Märsta tills jag utvisas, säger Alejandro Yanez till Telgenytt över telefonsamtal.

Sedan sin ankomst till Sverige har Alejandro, 21, anpassat sig till det svenska samhället genom att lära sig språket, studera och arbeta. De senaste två åren har han bott med familjen i Södertälje. Trots sina ansträngningar att integreras och bidra till samhället, har Migrationsverket beslutat om hans utvisning, vilket innebär att han skiljs från sin familj som får stanna i Sverige.

– Mitt gamla liv i Venezuela har försvunnit helt och hållet. Jag har ingenstans att bo eller någon släkting som kan ta emot mig, alla har lämnat landet. Jag riskerar att bli hemlös i ett av de mest osäkra länderna i Sydamerika.

(Annonslänk)

Alejandro sökte asyl i Sverige 2018, tillsammans med föräldrarna och systern, men fick avslag tre år senare – samma år som han tog studenten och planerade för högre utbildning. I en ny ansökan som familjen upprättade argumenterade han, i en gemnsam ansökan med familjen, för att beviljas uppehållstillstånd. Hans familj fick till slut uppehållstillstånd genom arbete december 2022, men Alejandro föll mellan stolarna i systemet på grund av byråkratiska detaljer kring arbetstid och ansökningsdatum.

Men i oktober 2023 fick han ett nytt brev från myndighten där de krävde att han skulle inkomma med en egen ansökan.

– Vi förklarade min situation, att jag kom till Sverige som minderårig, hade pluggat och tagit studenten för knappt några månader sedan och var beroende av min familj för försörjning. Ansökan lämnades in och Migrationsverket sa aldrig något om saken, därför trodde vi att det inte skulle bli några problem.

En månad senare fick Södertäljebon Alejandro avslag.

– Anledningen till deras beslut är att det finns ett krav om att man ska ha jobbat minst fyra månader hos samma arbetsgivare. Deras tolkning är att jag ska ha jobbat minst fyra månader innan december 2022 och inte oktober 2023, när de krävde att jag skulle skicka in en egen ansökan. I december 2022 rådde alltså helt andra omständigheter då jag var enbart medsökande. För övrigt uppfyllde jag alla villkor gällande lön, försäkring och så vidare.

Efter årsskiftet kom då brevet från Migrationsverket som försatte honom i en mycket svår situation.

Alejandro Yaves med familjen.
Foto: Privat

– Jag fick en kallelse från Migrationsverket för en månad sedan utan att de skrev vad det gällde. När jag kom dit möttes jag av två poliser som tog mig till förvar. Så nu är jag inlåst tills jag utvisas, säger Alejandro Yanez till Telgenytt, som berättar att han endast fått träffa sin familj två gånger sedan frihetsberövandet.

Under den senaste månaden har Alejandro suttit i förvar i Märsta, med begränsad kontakt med sin familj och dessutom förhindras tillgång till sina sparpengar.

– Jag har framställt min situation och riskerna med en utvisning genom en verkställighetshinder som jag fått avslag för. Därefter bestämde Migrationsverket att frihetsberöva mig och ta mig i förvar, trots att jag har alltid samarbetat med dem och yrkat att jag behöver mer tid för att avsluta mina anknytningar till Sverige, bland annat ta ut mina sparpengar från banken, vilket jag inte kan göra utan mitt pass som är inlämnad hos Migrationsverket.

Som ett sista försök har vänner, familj och kollegor startat en namninsamling för att Alejandro ska få stanna kvar i Sverige, samt en ekonomisk insamling som ska täcka juridiska kostnader.

– Jag har byggt upp ett helt liv som bara ska kastas bort, säger Alejandro Yanez till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 21 februari 2024 15:28

”Det handlar om att ge lärarna en rimlig arbetssituation”

skola-elever-larare

Foto: Pexels

Slutreplik från Liberalerna om NPF-anpassningar i skolan:

Det finns ingen viktigare yrkesgrupp i samhället än lärarna. De gör ett helt enormt arbete för att rusta barn och unga med de kunskaper och färdigheter som de behöver för att klara vuxenlivet. Lärarna är hjältar, men de har inga superkrafter.

(Annonslänk)

Det är inte rimligt att förvänta sig att en lärare ska göra 70 olika individuella anpassningar på en enda lektion. Det drar tid och energi från undervisningen, och försämrar kvaliteten, särskilt för elever med behov av extra stöd

Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare som har som uppgift att jobba med elever som sliter med större utmaningar än andra. Viktigast av allt är att det finns fler lärare på plats i skolan. Det gynnar både elever med och utan NPF-diagnoser.

”Det vi vänder oss emot i vår artikel är inte stöd till elever med NPF-diagnoser utan hur stödet är utformat.”

Vi i Liberalerna är stolta över att vi i vår budget satsade mer än 10 miljoner kronor mer på skolan än Kristdemokraterna gör i sin. Det vi vänder oss emot i vår artikel är inte stöd till elever med NPF-diagnoser utan hur stödet är utformat. Därför är vi glada att regeringen, där Kristdemokraterna ingår, gör om skollagen för att förändra regleringen om extra anpassningar, så att inte ansvaret hamnar helt och hållet på lärarna.

Tillsammans kan vi åstadkomma stora framgångar för att svensk skola blir bättre, särskilt för barn som av olika anledningar har det svårt i skolan. Men då är det nog bäst om Kristdemokraterna lämnar skolfrågan till Liberalerna.

Metin Hawsho,
gruppledare för Liberalerna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Tekniska nämnden vill öppna inre Maren för båttrafik

Maren

Bild: Södertälje kommun

Båtar i inre Maren kan bli verklighet. Efter två decenniers stängning har nu tekniska nämnden lagt fram ett förslag om att öppna inre Maren för båttrafik.

Inre Maren, som varit stängd för båttrafik i cirka 20 år, kan snart se en förändring. Tekniska nämnden har lagt fram ett förslag om en ny bro som möjliggör båttrafik samtidigt som Samhällsbyggnadskontoret har utrett olika alternativ för brotyp och båttrafikens omfattning mellan Borgmästarparken och Slussholmen.

För närvarande består förbindelsen av en gångbro, men den nya broplanen inkluderar alternativ som pontonbro, låg fast bro, högre fast bro eller en öppningsbar bro, i material som trä, stål eller betong.

Enligt Samhällsbyggnadskontoret bör detaljprojektering starta snarast, och ett inriktningsbeslut behövs för vilken båttrafik som ska tillåtas och ges möjlighet att trafikera Maren. Detta på grund av att området kring Inre Maren, inklusive Marenplan och Slussholmen, är under upprustning och ombyggnation, vilket beräknas bli ombyggt under 2024.

Förslag om var den nya Marenbron ska placeras.
Bild Södertälje kommun

Förslaget omfattar även platser för fritidsbåtar, men kräver först politiskt godkännande för vidare utveckling.

”Storlek och typ av båttrafik, ny Marenbro, anslutningar på land samt omfattning av kopplade arbeten som muddring av sjöbotten påverkar projektering och utformning av västra kajen.”, skriver kommunen underlaget för beslut.

Nu på onsdag, den 14 februari, väntas nämnden presentera förslaget för ett inriktningsbeslut.
Förslag angående tillåtna båttyper och brotyper för Maren kommer att presenteras för kommunfullmäktige. Det inkluderar små, medelstora, samt stora fritidsbåtar och segelbåtar. Broalternativen omfattar pontonbro, låg fast bro, hög fast bro, och öppningsbar bro.

Alternativ 1: Fast låg bro

Fördelarna med en lägre högre bro innefattar mindre påverkan på omgivande mark och att fotgängare kommer närmare vattnet. Denna brotyp kan byggas i 3-5 spann, med en nivå för brobanan i mittspannet på ungefär +2,0 meter och en segelfri höjd på ungefär 1,5 meter i mittspannet, beroende på antalet spann och val av material, vilket förväntas minska till cirka 1,0 meter år 2100.

Fast låg bro.
Bild: Södertälje kommun

Alternativ 2: Fast högre bro

Fördelarna med en fast högre bro inkluderar att mindre till medelstora fritidsbåtar kan passera under bron, samt möjligheten att införa pontoner för evenemang. Bron ansluter högre upp på Slussholmen, vilket medför en bättre anpassning och tillgänglighet i förhållande till lutningar och omgivning, samt förbättrar gestaltningen mot Slussholmen. Dessutom, när bron byggs i 1-3 spann, blir nivån för brobanan i mittspannet upp till cirka +4,4 meter, och den segelfria höjden blir upp till cirka 3 meter i mittspannet beroende på antalet spann och valt material, vilket minskar till cirka 2,5 meter år 2100.

Fast högre bro.
Bild: Södertälje kommun

Alternativ 3: Öppningsbar bro

Fördelarna med en öppningsbar bro omfattar ingen höjdbegränsning för båtar, möjligheten att styra insläpp av båttrafik, och att fotgängare kan komma nära vattnet. Denna brotyp kan byggas i 3-4 spann, med en brobananivå på ungefär +2,5 i mittspannet och en segelfri höjd på cirka 2,0 meter i stängt läge, vilket förväntas minska till cirka 1,5 meter år 2100. En öppning på ca 4–5 meter är möjlig, med maskineriet placerat över högsta högvattennivån (+1,80). Bemanning krävs för att hantera öppning och stängning, och det behövs platser för båtar att vänta på båda sidor av bron. Vidare undersökning krävs för att välja typ av öppningsbar bro, exempelvis klaffbro eller svängbro.

Öppninsbar bro.
Bild: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 februari 2024 18:47
Senast uppdaterad: 12 februari 2024 23:25

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors