Företag i fokus:

DEBATT: Nu skapar vi en bättre A-kassa

2022_01_arbetsformedlingen-fasadskylt1-scaled

Pressbild

Liberalerna har tagit fram en viktig reform av A-kassan. Den nya a-kassan ska leda till högre ersättning under kortare tid för att öka rörligheten på den svenska arbetsmarknaden.

Sverige har idag den tredje högsta arbetslösheten i EU och Södertälje har bland de högsta arbetslöshetsnivåerna i Sverige. Det slår hårt mot hela samhället men särskilt hårt mot ungdomar och utrikes födda som har svårt att få arbete i Södertälje. Siffrorna har tillåtits skena eftersom politiken vägrat anpassa sig efter verkligheten. Det är på tiden att man tar itu med problemen.

Metin Hawsho, Liberalernas gruppledare

Den höga arbetslösheten är en av huvudorsakerna till utanförskapet som råder i Södertäljes utsatta områden. Hög arbetslöshet är en grogrund för kriminalitet, missbruk och utsatthet. 

Den nya A-kassan kommer att öka både taket och golvet för hur mycket en individ kan få ut i månaden, men utbetalningarna kommer att trappas ned snabbare än idag. Den som blir av med jobbet ska inte behöva oroa sig för månadens räkningar men samtidigt inte heller kunna ha samma höga ersättning i långa perioder. Poängen är att individen ska kunna landa tryggt men snabbt ta sig tillbaka på arbetsmarknaden igen. Vi gör om A-kassan till en studsmatta istället för en hängmatta.

Den moderna arbetsmarknaden är annorlunda från hur det var förr, det ställer krav på flexibilitet. Det måste bli lättare att gå från ett arbete till ett annat än vad det är i Sverige idag. Både för att gynna den arbetsgivare som söker arbetskraft, men framförallt för att gynna den som söker jobb.

(Annonslänk)

I Danmark har man sedan länge haft ett system för arbetslöshetsersättning som heter flexicurity. Där har man ett högt men snabbt avtrappande upplägg för A-kassorna. Det gör att den som blir av med jobbet fortsatt har råd med nästa månads räkningar men ges starka incitament att snabbt hitta ett nytt jobb. 

Liberalernas omstöpning av A-kassan innebär att golvet och taket höjs men att avtrappningen går snabbare. Det gör att den svenska arbetslöshetsersättningen blir mer lik den danska. Flexicurity infördes 1989 i Danmark och det har onekligen fungerat väldigt bra. De senaste 30 åren har Danmark haft högre lägre arbetslöshet än Sverige, varenda år. I december 2023 var den svenska arbetslösheten 8% medan den danska bara var 5%. I Södertälje var arbetslösheten ännu högre, 10,5%. 

Det är verkligen på tiden att Sverige inför något som liknar den danska A-kassan. Så att fler kan få jobb och utanförskapet minskar. Tack vare Liberalerna finns det nu en möjlighet för Sverige att få en bättre och mer flexibel arbetsmarknad

Metin Hawhso,
Gruppledare, Liberalerna i Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 16:26
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors